Sonen har kommit upp sig...
Idag var det sommar! Hela staden doftade varm asfalt och jag visade världen mina vita underben! Jajamensan, det var årets shortspremiär! Heja!
Efter frukosten tog vi en skön promenad in till city. Vi är nästan aldrig där. På senare år har jag faktiskt börjat uppskatta city mer och mer. Även om Södermalm är bäst! Och vill man inte lämna ön klarar man sig där i månader! Det har faktiskt hänt, tidigare i livet, att jag ibland inte lämnade min ö på flera månader. Det kan ju låta lite andefattigt, men jag trivdes som fisken i vattnet. Jag både jobbade och bodde på Söder. Jag glömde bort resten av världen och stannade hemma. Det bästa med Södermalm är de trevliga människorna, den gemytliga atmosfären och känslan av småstad i en storstad. Och allt finns ju här!
Men nu lämnade vi vår stadsdel och tog en skön sommarpromenad. Vi passerade kyrkogården och kollade in om blommorna jag planterade på graven igår kommer att överleva. De såg ut att må bra och det behövdes ingen ny vattning. De fick sig en rejäl rotblöta igår och den höll i sig.
Vi fortsatte genom Gamla Stan och in till Kungsträdgården. När vi kommit hit började det kurra i våra magar. Det var dags för lunch. Men vi var inte överens om vad vi skulle äta! Det är vi aldrig! Vi är aldrig överens om något! Det är liksom det som är grejen med oss. Jag var sugen på sushi, frun ville ha wok och sonen ville förstås ha korv eller hamburgare. Då hittade vi
Neko, som ligger på Regeringsgatan i Gallerian, och de hade både sushi och wok. Hepp! Perfekt! Och vet ni vad? Mitt över gatan ligger restaurang "Gyllene Måsen"! Så medan jag väntade på att vår mat blev klar sprang frun över och köpte ett "Happy Meal".
Sedan hade vi en god och mysig picknick i Kungsträdgården. Min sushi var superb och mättande, frun var nöjd med sin wok och sonen åt allt som inte hade den minsta vitamin ur sin "Happy Meal". Tack gode gud att vi ger honom vitamintabletter varje morgon, för han får inte i sig en enda i sina måltider. Han "silar" liksom alla nyttigheter och lägger dem i hörnan av sin tallrik... Så är det!
Efter lunchen var det dags att leverera sonen till det födelsedagskalas han var inbjuden till. Han var nämligen inbjuden på födelsedagskalas på slottet! Ja, det kungliga slottet! Jodå, sonen har ju kommit upp sig lite! Sonens klasskamrat hade bjudit in alla klassens killar till ett riddarkalas på Livrustkammaren. Kalaset hade varit toppen! Utklädda guider ledde dem genom museét och visade de mest smaskiga detaljerna i utställningen. Sedan hade det varit provning av riddarrustning och en massa annat kul. Födelsedagsbarnet hade önskat sig "något kladdigt" i födelsedagspresent. Det tyckte jag var en kul önskning! Han fick en himla massa "slajm" från oss. Nu kanske hans föräldrar hatar oss?
Under tiden fick jag och frun några timmar för oss själva. Vi satte oss på en solig uteservering och drack lite grann och talade om livet! Det var trevligt! Sommarsemestern börjar planeras. Och den verkar bli bra! Jag berättar mer en annan gång...
Vi var faktiskt lite förvånade över att slottet stod kvar när vi skulle hämta ut sonen. Livrustkammaren såg ganska intakt ut. Men de två kalasguiderna såg lite tagna ut... Killarna var rejält svettiga så vi antog att de hade röjt en hel del.
Hur ska vi kunna bräcka alla dessa födelsedagskalas!? Det har varit kalas på lekland, parklekar, bowlinghallar och museum. Vår plan på ett födelsedagskalas på bakgården med lite hämtpizza börjar pulvriseras. Sonen föreslog att vi kunde bjuda in hela klassen på kalas på Gröna Lund! Vojne, vojne... Vi kanske kan komma undan eftersom han fyller år på sommaren!?
Nej! Vi ska göra ett bra, roligt och billigt kalas! Ett kalas där man umgås och har kul! Ett kalas med tårta och lekar! Ett riktigt födelsedagskalas! Så får det bli!
Kali nichta!