Utsläpp

Gotlandsflyg...

Jag åkte hem det det minsta lilla planet som fanns. Gårdagens flyg var jättestort. Det hade minst 50 säten! Det hade inte dagens pyttelilla med max 25 säten. Innan vi skulle lyfta berättade piloten att flygvädret var finfin! Jajamensan! Inga problem här inte! Det kommer verkligen gå skitbra med allt i det här pyttelilla flygplanet!! Fast ovanför Stockholm kan det kanske bli liiiite skakigt när vi ska ner genom molnen. Ja, det är något som heter "termik"! Men skit i det! Ingenting att bry sig om alls! *klick* Så stängdes mikrofonen av... *gulp*

Flygvärdinnan stängde dörren, viftade med flytvästen och säkerhetsbältet. Och så flög vi iväg.

Jag tog en kopp te! Och så köpte jag en "utsläppsrätt" för åtta kronor. Då har man nämligen klimatkompenserat för trettio minuters flygning. Fiffigt, vad!? Har man bara pengar så kan man köpa sig fri från sin dåliga samvete. Fantastiskt bra! Däremot ångrar jag att jag inte köpte en utsläppsrätt till grannen i stolen bredvid, eftersom han släppte sig ideligen...

Vi flög in över Stockholm i en massa konstiga kurvor. Vi passerade Södermalm och gjorde någon kontig u-sväng över Riddarfjärden. Det var snett ovanför stadshuset som den där "termiken" började! Satan i gatan, vad det skakade, skumpade, hoppade och knarrade i den där likkistan som de kallar flygplan!!

När ska de bygga en bro till Gotland!?

Tjoho...

...vilket drag!!



Jag kunde inte sova inatt! Det är så ibland, att jag har svårt att sova. Väskan var packad och kläderna framlagda. Allt var förberett. Jag hade kanske sovit i två timmar när jag väcktes av klockan. Det är lite för lite!

En snabb dusch och sedan ut till Bromma flygplats. Trafiken var rörig och jag kom fram lite sent. Men det var ingen fara. Jag skulle hinna med mitt flyg! När jag checkade in fick jag veta att mitt plan hade fastnat i Umeå på grund av tekniskt fel. Nytt plan var på väg och ny besättning hade ringts in. Typiskt! Det visade sig att om jag hade bokat in mig på ett senare flyg hade jag kommit fram tidigare. Ja, ja, man kan ingenting göra! Bara att andas lugnt och äta lite frukost på flygplatsen.

Planet lyfte en och en halv timme försenat. Det skakade rejält ovanför Bromma. Stormen var på väg! Flygningen gick fint ända till landningen på Landvetter. Fy, vad det skakade! Planet liksom gled ner på tvären genom stormen. Jag var ganska skärrad när vi äntligen kunde gå av. Fast ni som känner mig vet ju att min flygrädsla tilltagit rejält de sista åren. Jag undrar när det ska vända!?

Taxin var på plats och jag hann fram i tid! Utställning och kongress hela dagen. Nu ska jag ta ett bad och sedan är det dags för middag! Jag vill äta färska räkor!

Blåsning!!

Stormvarning!

Ser på nyheterna att det vankar rejäl storm! Både i Stockholm och Göteborg. Man har varnat med både klass 1 och klass 2, vilket betyder att det blåser som satan! Vad kul att jag ska flyga ett litet, litet flygplan från Bromma imorgon. Visserligen med jetmotorer och inte med propeller, vilket jag är van vid... Men det kommer att skaka och knaka! Om flygen går över huvud taget, vill säga!?

Tror ni det är OK om jag dyker upp till kongressen lite "på lyset"!? Finns det drinkar på Bromma vid sjutiden på morgonen!? Det finns det minsann på Arlanda. Många charterfrukostar sköljs ner med en rejäl gin & tonic vid sextiden på morgonen... Jag vet! Jag tog emot dessa gäster nere på charterresmålet ett par timmar senare!

Jag får väl skicka ett sms till chefen och fråga om drinken imorgon. Tidigt...

Kali nichta!





Det blir nog en "huppegupptäcktsfärd"!

Nej, så här var det verkligen inte...

Det var helt mörkt, snöstorm och skakade av bara helvete! Jag slog huvudet i väggen flera gånger. Vi skakade och brakade ner över takåsarna i Stockholm. Flygplanet kastades åt sidorna av vinden och hoppade av turbulensen. Två gånger fick vi ge upp inflygningen och ta ett nytt skakigt varv runt stan för att försöka på nytt igen.

Det var alldeles tyst i kabinen och några såg ut att och gråta. Jag försökte komma ihåg att andas och räknade alla knappar på flygvärdinnans uniform. Det var verkligen hemskt! Fast rent logiskt förstår jag ju naturligtvis att det förmodligen inte var någon större fara. Bara en lite knepigare landning... Det kommer nog ta lite tid att komma över det här!

Och hur kommer det sig att det finns en massa konstiga människor som spelar in flyglandningar och lägger ut på Youtube!? Hmmm...

Aaaaaarg!

Aldrig mer...


Fy fan! Satan i gatan! Djävlars helvete! Det är inte värt det! Jag vill aldrig uppleva helvetet igen! Att flyga ett pyttelitet propellerplan genom storm. Vi kastades runt i luften som en liten vante. Jag var rädd, och jag var inte ensam...

Jag vill aldrig mer sätta min fot i ett djävla flygplan! Så det så!



(Ber om ursäkt för alla svordomar,men jag är fortfarande skärrad...)

Skakad, inte rörd...

Konservburk, lätt att missta för flygplan...

Som det lilla skitflygplanet hoppade och skakade. Det fanns inget te eller kaffe ombord för man hade glömt att fylla på varmvatten. Kanske lika bra det så man inte blev helt skållad!? Innan start började flygvärdinnan flytta runt folk så vikten skulle balanseras bättre. Jag rörde mig inte ur fläcken då jag satt precis vid en nödutgång.

Och nu snackas det om en analkande snöstorm? Jag blir nog kvar här tills man byggt en broförbindelse...

Borta bra...

...men hemma bäst!

Hemma igen efter en fantastiskt skön skidvecka uppe i Härjedalen! Södermalm är ändå den vackraste platsen på jorden. Och så är det bara!

Hem och tvätta och packa. Imorgon bär det av iväg igen. Taxin hämtar redan klockan 06.40 för avresa mot flygplatsen. Jag kommer vara så trött att jag glömmer vara flygrädd! Den här gången ska jag dock inte åka ett litet skumpigt propellerplan, vilket jag brukar. Nej nu bär det av ut i stora världen! I alla fall en bit... Med ett riktigt jetplan! De ni!?

Det är faktiskt precis ett likadant plan som störtade i Gottröra, om jag inte mins fel. Hepp!

Kali nichta!

Flyg

Strålande väder. Solen sken hela vägen! Hela flygningen gick perfekt!

Vi gick in i den lilla konservburken till flygplan. Flygvärdinnorna flyttade runt oss som galningar, så vi inte skulle bli "framtunga" eller "baktunga". Kommer ni ihåg "Oskarshamnsolyckan", som berodde på ett antal feta herrar som satt längst bak i planet? Deras tyngd gjorde att planet rasade i backen, med stjärten först, direkt efter start. Bland de omkomna fanns Stockholms finansborgarråd John-Olle Persson. Kanske bara sådant som flygrädda kommer ihåg!?

Take-off gick bra, trots is på startbanan. Överflygningen gick bra. Landningen gick så där. Det är ju så att när man landar på Bromma flygplats så är det ju med små plan. Små plan som hoppar och skumpar. Små plan, vars landningsställ stöter i villatak och småindustrier som finns i omgivningen. Inflygningen sker i skarpa kurvor över hustak, affärer och ovetande människor som promenerar på gatorna. Man dunsar sedan ner med en enorm kraft innan planet börjar tvärbromsa. Annars hamnar nämligen planet mitt i rusningstrafiken på Ulvsundavägen.

Puh, jag överlevde! Fyra fligter på fem dagar är verkligen en utmaning för den flygrädde. Ser fram emot lite större flygplan, typ Airbus eller MD-80...

Denna dagen, ett liv...

Nja, eller kanske inte... En ganska ordinär dag faktiskt. Men på det hela en ganska bra dag ändå! Inga katastrofer eller större missöden. Det får väl duga!?

Vaknade upp i kalla Ångermanland. Hann med ett frukostmöte innan jag körde ut till flygplatsen. Sedan dags för en flygning i det pyttepyttelilla propellerplanet hem. Men det gick över förväntan. Ingen panikångest, utan bara lite ängslan. Nu är jag trött på denna flygrädsla. Det är dags det börjar lugna ner sig lite. Det har det gjort förr. Ska ut och flyga igen på torsdag. Heja!

Sedan in till kontoret och packa inför kommande kundmöten. Jobbar i Stockholm imorgon och ska sedan ut i landet igen torsdag och fredag.

Hann sedan förbi viktminskningsinstitutet och träna en sväng. Jag var faktiskt helt ensam den här gången. Skönt! Men vad hände med alla de där människorna med sina nyårslöften!?
När jag ändå var ute i shoppingcentret passade jag på att handla lite middagsmat. Sedan körde jag hem och parkerade bilen i garaget och sprang direkt iväg till sonens förskola. Jag lämnade allt bagage och mat i bilen. Har inte sett sonen sedan söndags kväll och längtade enormt.
Sonen hade haft en bra dag på förskolan, trots att ordinarie personalen hade varit borta och täcktes av vikarier. Detta var dock ordinarie personal från andra avdelningar. Dagens vikarie hade haft med sig sin gitarr och spelat hela dagen. En massa allsång hade det blivit. Allt från barnvisor till "Cara mia". En nöjd son vittnade om en bra dag. Gud, vad skönt! Efter allt vi gått igenom...

Hemma fixade jag middag till oss. Spagetti och köttfärssås, sonens favorit. Jag är bra på köttfärssås, bara så ni vet! Trevlig middag med mycket prat!

Frun jobbade kväll och kom hem sent. Trött och tyngd av alla insnöade resenärer som fastnat runt om i Europa. Nu har hon två lediga dagar framför sig. Det behöver hon!

Kali nichta!


PS Detta inlägg publicerades en dag för sent. Ibland hinner man bara inte... ;-/

Kallt, MYCKET kallt!

Jaha, då kommer en rapport från Örnsköldsvik i Ångermannland! Landskapsblomman är styvmorsviol, eller "viola tricolor" som den heter på latin. Det där sista lärde jag mig av salig mormor. Av någon anledning kan jag en massa latinska namn på blommor och örter. Det var väl sådant man lärde sig när man var farmaveut förr i tiden...

Flygresan gick bättre än väntat. Klart väder och ganska lugnt. Jag avskyr de där små, skumpiga och knarriga propellerplanen. Ibland är resorna helt outhärdliga. Jag vet att min tilltagande flygrädsla är helt ologisk. Jag vet även att den kommer periodvis. Och jag tvingar mig att flyga. Jag utsätter mig för dödsfruktan hela tiden. Den här veckan har jag fyra flighter att avverka. Jag kommer inte sluta resa, varken i jobbet eller privat. Men jag gillar inte flygresandet! Sist jag reste med Höga Kustenflyg satt jag bredvid ortens stora hjälte och son, Foppa. Det enda jag tänkte på var att; "Typiskt! Nu kommer flyget störta och alla kommer läsa att Foppa omkom i olyckan! Ingen bryr sig om att jag satt bredvid!?"
Som sagt, flygrädsla är inget som har med logik att göra...

Jag var lite gnällig när jag körde till Arlanda i morse. Termometern var på ett par minusgrader. Men när jag landade här i Örnsköldsvik var det -30 grader!? Jag ska aldrig mer gnälla på kylan hemma. Snoret frös till is i näsan, redan på första inandningen. Luftrören drog i hop sig och jag började hosta som den, av kylan. Mina genitalier har förmodligen skrumpnat ihop till oigenkännlighet. Jag har gudskelov fått ett hotellrum med badkar. Hoppas att ett varmt bad kan få de små bihangen att titta ut igen... Brrr!