Tjoho...

...vilket drag!!



Jag kunde inte sova inatt! Det är så ibland, att jag har svårt att sova. Väskan var packad och kläderna framlagda. Allt var förberett. Jag hade kanske sovit i två timmar när jag väcktes av klockan. Det är lite för lite!

En snabb dusch och sedan ut till Bromma flygplats. Trafiken var rörig och jag kom fram lite sent. Men det var ingen fara. Jag skulle hinna med mitt flyg! När jag checkade in fick jag veta att mitt plan hade fastnat i Umeå på grund av tekniskt fel. Nytt plan var på väg och ny besättning hade ringts in. Typiskt! Det visade sig att om jag hade bokat in mig på ett senare flyg hade jag kommit fram tidigare. Ja, ja, man kan ingenting göra! Bara att andas lugnt och äta lite frukost på flygplatsen.

Planet lyfte en och en halv timme försenat. Det skakade rejält ovanför Bromma. Stormen var på väg! Flygningen gick fint ända till landningen på Landvetter. Fy, vad det skakade! Planet liksom gled ner på tvären genom stormen. Jag var ganska skärrad när vi äntligen kunde gå av. Fast ni som känner mig vet ju att min flygrädsla tilltagit rejält de sista åren. Jag undrar när det ska vända!?

Taxin var på plats och jag hann fram i tid! Utställning och kongress hela dagen. Nu ska jag ta ett bad och sedan är det dags för middag! Jag vill äta färska räkor!

Blåsning!!

Stormvarning!

Ser på nyheterna att det vankar rejäl storm! Både i Stockholm och Göteborg. Man har varnat med både klass 1 och klass 2, vilket betyder att det blåser som satan! Vad kul att jag ska flyga ett litet, litet flygplan från Bromma imorgon. Visserligen med jetmotorer och inte med propeller, vilket jag är van vid... Men det kommer att skaka och knaka! Om flygen går över huvud taget, vill säga!?

Tror ni det är OK om jag dyker upp till kongressen lite "på lyset"!? Finns det drinkar på Bromma vid sjutiden på morgonen!? Det finns det minsann på Arlanda. Många charterfrukostar sköljs ner med en rejäl gin & tonic vid sextiden på morgonen... Jag vet! Jag tog emot dessa gäster nere på charterresmålet ett par timmar senare!

Jag får väl skicka ett sms till chefen och fråga om drinken imorgon. Tidigt...

Kali nichta!





Det blir nog en "huppegupptäcktsfärd"!

Nej, så här var det verkligen inte...

Det var helt mörkt, snöstorm och skakade av bara helvete! Jag slog huvudet i väggen flera gånger. Vi skakade och brakade ner över takåsarna i Stockholm. Flygplanet kastades åt sidorna av vinden och hoppade av turbulensen. Två gånger fick vi ge upp inflygningen och ta ett nytt skakigt varv runt stan för att försöka på nytt igen.

Det var alldeles tyst i kabinen och några såg ut att och gråta. Jag försökte komma ihåg att andas och räknade alla knappar på flygvärdinnans uniform. Det var verkligen hemskt! Fast rent logiskt förstår jag ju naturligtvis att det förmodligen inte var någon större fara. Bara en lite knepigare landning... Det kommer nog ta lite tid att komma över det här!

Och hur kommer det sig att det finns en massa konstiga människor som spelar in flyglandningar och lägger ut på Youtube!? Hmmm...

Äntligen!

Så är hon äntligen hemma! Vad skönt! Precis efter det att hon landat stängde Arlanda på nytt på grund av vulkanaskan i himlen. Kvar i Tokyo finns minst 400 strandsatta passagerare... Hon hade tur som kom med det första flyget!

Flyget skulle egentligen gå till Kastups flygplats i Köpenhamn, men där var det ju helt stängt. Då försökte SAS få landa på Gardemoen i Oslo. Där är det ju lite närmare att skicka passagerarna med buss till Köpenhamn. Men där var det för fullt med flyg. Man fick då flyga till Stockholm och Arlanda istället. Nu hade hon tur igen, frun. Direktflyg, non-stop, hem till Stockholm...

Jag hämtade sonen lite tidigare från dagis. Jag hade sett på nätet att flyget skulle landa 15.30. Vi var ute på flygplatsen och hittade en parkeringsplats direkt invid terminalen. Det brukar ju aldrig hända!? Dock visade det sig att så gott som hela flygplatsen var nästan helt avfolkad. En kuslig stämning rådde. Nästan inga människor i terminalerna. Bara en massa röd text på alla informationstavlor. Spridda grupper av förvirrade människor som försökte komma med de mycket fåtal flighter som skulle avgå.

Vi kom dit i god tid och kollade då informationstavlorna i ankomsthallen. Plötsligt upptäckte vi att fruns flyg blivit ett par timmar försenat och skulle ankomma först klockan 18.00. Så nu hade vi att se fram emot en kväll på en folktom flygplats. Puh! Det blev middag på Mc Donalds i Sky City och en fika i terminal 2. Vi vandrade mellan de olika terminalerna och kollade in alla parkerade flygplan. Under de timmar vi var där såg vi endast två flygplan som landade.

Tokyoplanet landade till sist och vi mötte en trött och lycklig fru. Hem och bädda ner henne och oss. Skönt att vi är samlade igen!

Jag kollade stegräknaren innan jag gick och lade mig. Det hade blivit över 25.000 steg! Typiskt! Imorgon börjar en stegräkninstävling som jag är med i. Hade behövt de där stegen då... Jag får väl använda en stepbräda framför TVn för att få upp siffrorna lite!?

Kali nichta!

Bakis...

...är jag inte idag! Men jösses vad många som undrat hur jag mår!? Tack! (Tror jag...)

Sista konferensdagen var svår och tråkig! Svår för att jag var så förfärligt bakis och tråkig för att man hade planerat tre timmar för ett ämne som kunde ha avhandlats på 30 minuter. Puh!

Jag tror jag lyckades dölja bakfyllan ganska bra! Man har ju varit reseledare! *hehehehe* Jag tog ett par Treo och flikade in med ett par kommentarer då och då, för att verka aktiv i samtalen. Faktum var att produkten som avhandlades och diskussionerna var ganska intressanta. Så det var lättare än jag trodde att vara aktiv.

Sedan lite lunch och iväg på flygplatsen. Där satt vi sedan, ett helt gäng trötta och lite bleka människor och väntade på våra flighter. Alla lika tagna av gårdagens "snigelfest" och det faktum att vi nästan tömde en bar kvällen innan.

Dagen innan, på eftermiddagen, var det dags för "teambuilding"! Uppgiften var att måla ett konstverk, på ett speciellt tema. Vi delade in oss i lag, med samtliga nordiska nationaliteter Vi fick ett staffli och en massa material att måla med. Riktigt kul! Dessutom var det fri bar, vilket fick kreativiteten att flöda...

Efter ett par minuter var vi dock tvingade att överge vårt konstverk och cirkulera för att ta över ett annat konstverk. Tavlorna blev på så sätt allt annat än vad vi tänkte oss från början. Sedan var det dags för vernissage och vi skulle tala om vår tavla, det vill säga den tavla vi började måla innan alla andra grupper kom in och påverkade den... Jag fick uppgiften att föra vår grupps talan. Många tavlor redovisades och vår tavla kom sist. Under tiden hann jag dricka lite vin och kände hur kreativiteten kom över mig. Så när det var dags för vår tavlas tolkning var jag i mitt esse! Jag talade på som sjutton, på engelska. Ibland känner man hur alla år av träning i teatersport och min dramapedagogutbildning lönade sig. Hejja! Jag fick en massa beröm och applåder! Kul!

Sedan var det fri bar på hotellet innan vi åkte till Finlands mest berömda och anrika "snigelrestaurang", som funnits hur länge som helst. De hade till och med en egen snigelfarm på bakgården. De sade så i alla fall... Middagen var sagolik! Sniglarna var fantastiskt goda, Mums!
Jag tycker dock synd om den stackars personalen som skulle ta hand om oss. Vi var ju redan i gasen när vi kom till restaurangen... Middagen var verkligen sagolik! Jag älskar sniglar! Det har jag alltid gjort!

Sedan tillbaka till hotellets bar. Vi rasade stället, tömde baren och dansade en massa! Kul som sjutton! Och det var då; när kvällen närmade sig slutet, som en chef kände att han ville vara "kung i baren"... Det har, dessvärre, hänt förut! En tidigare konferens, med personalen från Sverige, blev den en "kung i baren" runt "sista beställningen"! Chefen får då plötsligt för sig att bjuda alla på tequila! Och jag älskar tequila!! Verkligen! Jag ÄLSKAR TEQUILA!!! Drycken fungerar dock bättre som en start på en kväll, än som en avslutning...

Vojne, vojne... Men kul hade vi! Hepp!


FÖRTYDLIGANDE:
Jag älskar mitt jobb!
När personer i övre medelåldern "rasar en bar" så betyder det att vi dricker an massa drinkar. Det är OK i en bar! Det är vad de flesta gör i en bar... Inget glas blev krossat! Vi drack, dansade och hade riktigt kul! Vi festade rejält och hade kul! Det är vad "rasade en bar" betyder för oss medelålders... ;-D

Konservburken...

...som ska ta mig från Bromma till Östersund.

Flygplanet Saab 2000 har inbyggd skakgenerator och söker sig instinktivt till varenda liten luftgrop. Ljudanläggningen ombord fungerar inte, men det gör ingenting då hela planet knakar så högt så ingen hade hört något i alla fall...

Jag ska flyga från Bromma lilla flygplats, med alla hus och gator som är i vägen för både start och landning, till Östersunds flygplats på Frösön. En stor ö mitt i Storsjön med en gammal militärflygplats med långa start- och landningsbanor. Ingenting i vägen här inte. Här finns vidderna!

Flygbolaget är visst nytt och heter Östersundsflyg.

I nästa liv vill jag byta Östersund, Sollefteå, Visby och Örnsköldsvik mot Athen, Paris, New York och Rio de Janeiro! OK? Kan man passa på att få byta Scandic mot Sheraton eller Hilton? Jag bara undrar...?

Flyg

Strålande väder. Solen sken hela vägen! Hela flygningen gick perfekt!

Vi gick in i den lilla konservburken till flygplan. Flygvärdinnorna flyttade runt oss som galningar, så vi inte skulle bli "framtunga" eller "baktunga". Kommer ni ihåg "Oskarshamnsolyckan", som berodde på ett antal feta herrar som satt längst bak i planet? Deras tyngd gjorde att planet rasade i backen, med stjärten först, direkt efter start. Bland de omkomna fanns Stockholms finansborgarråd John-Olle Persson. Kanske bara sådant som flygrädda kommer ihåg!?

Take-off gick bra, trots is på startbanan. Överflygningen gick bra. Landningen gick så där. Det är ju så att när man landar på Bromma flygplats så är det ju med små plan. Små plan som hoppar och skumpar. Små plan, vars landningsställ stöter i villatak och småindustrier som finns i omgivningen. Inflygningen sker i skarpa kurvor över hustak, affärer och ovetande människor som promenerar på gatorna. Man dunsar sedan ner med en enorm kraft innan planet börjar tvärbromsa. Annars hamnar nämligen planet mitt i rusningstrafiken på Ulvsundavägen.

Puh, jag överlevde! Fyra fligter på fem dagar är verkligen en utmaning för den flygrädde. Ser fram emot lite större flygplan, typ Airbus eller MD-80...