Visar inlägg med etikett konstverk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett konstverk. Visa alla inlägg

fredag 19 mars 2010

Bakis...


...är jag inte idag! Men jösses vad många som undrat hur jag mår!? Tack! (Tror jag...)

Sista konferensdagen var svår och tråkig! Svår för att jag var så förfärligt bakis och tråkig för att man hade planerat tre timmar för ett ämne som kunde ha avhandlats på 30 minuter. Puh!

Jag tror jag lyckades dölja bakfyllan ganska bra! Man har ju varit reseledare! *hehehehe* Jag tog ett par Treo och flikade in med ett par kommentarer då och då, för att verka aktiv i samtalen. Faktum var att produkten som avhandlades och diskussionerna var ganska intressanta. Så det var lättare än jag trodde att vara aktiv.

Sedan lite lunch och iväg på flygplatsen. Där satt vi sedan, ett helt gäng trötta och lite bleka människor och väntade på våra flighter. Alla lika tagna av gårdagens "snigelfest" och det faktum att vi nästan tömde en bar kvällen innan.

Dagen innan, på eftermiddagen, var det dags för "teambuilding"! Uppgiften var att måla ett konstverk, på ett speciellt tema. Vi delade in oss i lag, med samtliga nordiska nationaliteter Vi fick ett staffli och en massa material att måla med. Riktigt kul! Dessutom var det fri bar, vilket fick kreativiteten att flöda...

Efter ett par minuter var vi dock tvingade att överge vårt konstverk och cirkulera för att ta över ett annat konstverk. Tavlorna blev på så sätt allt annat än vad vi tänkte oss från början. Sedan var det dags för vernissage och vi skulle tala om vår tavla, det vill säga den tavla vi började måla innan alla andra grupper kom in och påverkade den... Jag fick uppgiften att föra vår grupps talan. Många tavlor redovisades och vår tavla kom sist. Under tiden hann jag dricka lite vin och kände hur kreativiteten kom över mig. när det var dags för vår tavlas tolkning var jag i mitt esse! Jag talade på som sjutton, på engelska. Ibland känner man hur alla år av träning i teatersport och min dramapedagogutbildning lönade sig. Hejja! Jag fick en massa beröm och applåder! Kul!

Sedan var det fri bar på hotellet innan vi åkte till Finlands mest berömda och anrika "snigelrestaurang", som funnits hur länge som helst. De hade till och med en egen snigelfarm på bakgården. De sade så i alla fall... Middagen var sagolik! Sniglarna var fantastiskt goda, Mums!
Jag tycker dock synd om den stackars personalen som skulle ta hand om oss. Vi var ju redan i gasen när vi kom till restaurangen... Middagen var verkligen sagolik! Jag älskar sniglar! Det har jag alltid gjort!

Sedan tillbaka till hotellets bar. Vi rasade stället, tömde baren och dansade en massa! Kul som sjutton! Och det var då; när kvällen närmade sig slutet, som en chef kände att han ville vara "kung i baren"... Det har, dessvärre, hänt förut! En tidigare konferens, med personalen från Sverige, blev den en "kung i baren" runt "sista beställningen"! Chefen får då plötsligt för sig att bjuda alla på tequila! Och jag älskar tequila!! Verkligen! Jag ÄLSKAR TEQUILA!!! Drycken fungerar dock bättre som en start på en kväll, än som en avslutning...

Vojne, vojne... Men kul hade vi! Hepp!


FÖRTYDLIGANDE:
Jag älskar mitt jobb!
När personer i övre medelåldern "rasar en bar" så betyder det att vi dricker an massa drinkar. Det är OK i en bar! Det är vad de flesta gör i en bar... Inget glas blev krossat! Vi drack, dansade och hade riktigt kul! Vi festade rejält och hade kul! Det är vad "rasade en bar" betyder för oss medelålders... ;-D

onsdag 6 januari 2010

Lilla elefanten drömmer


Konst är oftast vackert och berör. Jag har lyckan att bo i ett hem fullt med konst och i en stadsdel där det finns rikligt med konstnärlig utsmyckning.


Där Katarina Bangata korsar Södermannagatan, alldeles vid skolan, finns det ett litet torg. Där finns ett konstverk av Torsten Renqvist som heter "Lilla elefanten drömmer". Det är fyra stycken elefanter, gjorda i röd betong, som står i en liten grupp. Mamma elefant och hennes tre ungar. När man ser konstverket så tittar man oftast på mamman och hennes två ungar som står vända åt väster. Men egentligen ska man se konstverket från andra hållet. Då ser man den minsta ungen som står bortvänd från de övriga. Den lilla elefanten står där och drömmer...


De flesta kallar bara konstverket för "de rosa elefanterna". Torget de står på heter numer "Greta Garbos Torg", förr i tiden hette platsen ingenting.


Salig mor bodde alldeles i närheten och gick förbi platsen dagligen när hon var ute med hunden. En kall vinternatt hittade hon en överförfriskad man sovandes på parkbänken. Han gick inte och väcka, men verkade sova ganska gott. Ansvarsfull socialsekreterare som hon var gick hon hem och ringde till polisen. Hon förstod att det var förenat med livsfara att ligga ute i vinternatten. När polisen frågade om platsen svarade salig mor; "Han ligger vid de rosa elefanterna." "Klick", sade det i luren då polisen lade på. Förmodligen hade de haft en hel del samtal från dårar den kvällen... Salig mor såg lyckades i alla fall få mannen omhändertagen och kanske lever han och har hälsan än idag?


Under hösten var det någon marodör som hade vandaliserat och sparkat sönder den lilla drömmande elefanten. I många månader var han/hon borta. Konstverket blev ju då helt obegripligt om man läser titeln "lilla elefanten drömmer"...
Idag såg jag att den lilla elefanten var tillbaka på sin plats! Tack! Nu känns det bra igen!