Kloka ord! Eller inte...

 Låter klokt...

Idag hann jag med en promenad längs Årstaviken. Det var då jag såg ett klokt klotter. Alltså, jag gillar inte klotter eller vandalisering. Men ibland dyker det upp något tänkvärt och konstnärligt. Jag vet att det handlar om illegal konst. Men ibland är det bra, tankegivande, klokt och roligt.

Här på Södermalm finns det en "gerillagrupp" som stickar illegalt. Ibland när man är på väg någonstans så passerar man en "instickad" parkbänk med kuddar och allt. Eller varför inte en hel lyktstolpe inklädd i stickat garn!? Kul och galet! En gång satt det en massa vackra fågelholkar uppsatta på lyktstolparna runt om på stan eller det där målade rutorna på trottoarerna där det stod "kram" eller "puss" på. Gissa vad många som stannade till i de där rutorna och gav varandra en kram, innan de hastade vidare i strostadsstressen!?

Nå, nu gick jag under den gamla Årstabron och såg dagens ord: "Omhändertänkasamhet". Det låter klokt! En blandning av "omvårdnad" och "omtänksam". En omtänksam omvårdare! Det är väl bra!? Som gammal sjukskötare tilltalar det ordet mig!

Tokroligt...

Sedan fick jag se den här bilden rulla runt på Facebook. Rolig och kul! Så nu kan inte vegetarianer inte äta keso längre!? Puh!

Inte regn idag...

...utan ösregn!

Jaha, då var solen slut igen! Kanske för gott den här semestern. I alla fall om man får tro en del av väderleksrapporterna. Det blev ytterligare en dag för kultur! Värre kan man ju ha det...

Vi gick till Malmö museer. Vi började med "Teknikens och Sjöfartens hus". Här inrymdes två museer. Dessvärre höll man på att renovera vissa delar av museet. De delar som var bäst för barn. Hur tänkte man då? Varför gör man inte dessa renoveringar en tisdag i november? Varför i hela friden gör man det mitt i värsta semesterperioden? Huset var ju fullt av semestrande barnfamiljer som flydde undan det hemska semestervädret. Korkat av Malmö stad!

Utställningarna var mycket bra och pedagogiska. Ett minus för att många audiovisuella inslag inte fungerade. Trasiga datorer och kassa pekskärmar. Ett stort minus för ett bra museum! Vi lärde oss om kroppen och kollade in i en riktig u-båt. Det är trångt därinne! Så är det! Kassa museet bjöd dessutom på entrén eftersom så mycket var stängt. Typiskt! Då kan man ju inte klaga och gnälla...

Sedan gick vi till Malmöhus slott, bara ett stenkast iväg. Där fanns resten av Malmö museer. Det gamla slottet Malmöhus har byggts ihop med en modernare tegelbyggnad. Lite konstigt, faktiskt... Men det funkar! Fast jag tycker museet "spretar" lite...

I källaren fanns ett fantastiskt akvarium och terrarium. Helt ok, faktiskt! Fast vi har ju sett många akvarier de senaste veckorna. Bästa var akvarierna om de svenska fiskarna. Jag upptäckte till min förfäran att jag inte kunde skilja på mört och brax! Men gädda och aborre klarade jag av lätt. Lite sitter kvar efter alla fiskesemestrar i barndomen. Det fanns även en månskensgrotta full med en massa nattdjur.

Sedan sprang jag upp i museet för att se lite på de övriga utställningarna. Jo, jag sprang. Detta då vi bara hade en timme kvar till stängningsdags. En utställning handlade om "Mode utan midja" och handlade om kvinnligt mode under 20-talet. Är man intresserad av mode och kläder var den nog jättebra. Men jag svepte förbi snabbt. Mitt mål var utställningen "Spelar roll" som handlar om att när hemska saker händer talar vi ofta om offer och förövare. Men många gånger finns också en tredje part, åskådaren. Den som ser men kanske inget säger. Det visades upp dokumentation från nazityskland under andra världskriget, då en hel nation åskådare teg, Men även vardagliga mobbingsitiuationer. Mycket intressant och gripande. Men återigen haltade tekniken. Filmer och bildvisningar som inte fungerade, trasiga hörlurar och en massa annat teknikstrul gjorde att mycket gick om intet. Dumma, dumma museum! Jag ska försöka gå dit igen. För det här är en viktig utställning.

Jag hann se en del av konstsamlingarna också. Bland annat ett fantastiskt verk av Barbro Bäckström som prydda den stora trapphallen. Jag får försöka gå dit igen. Jag vill se mer av konsten och även hinna in själva Malmöhus slott. Och det kostar bara 40 pix att besöka alla dessa museum!? Det är bra!

Mer info finns här!

Lilla elefanten drömmer

Konst är oftast vackert och berör. Jag har lyckan att bo i ett hem fullt med konst och i en stadsdel där det finns rikligt med konstnärlig utsmyckning.

Där Katarina Bangata korsar Södermannagatan, alldeles vid skolan, finns det ett litet torg. Där finns ett konstverk av Torsten Renqvist som heter "Lilla elefanten drömmer". Det är fyra stycken elefanter, gjorda i röd betong, som står i en liten grupp. Mamma elefant och hennes tre ungar. När man ser konstverket så tittar man oftast på mamman och hennes två ungar som står vända åt väster. Men egentligen ska man se konstverket från andra hållet. Då ser man den minsta ungen som står bortvänd från de övriga. Den lilla elefanten står där och drömmer...

De flesta kallar bara konstverket för "de rosa elefanterna". Torget de står på heter numer "Greta Garbos Torg", förr i tiden hette platsen ingenting.

Salig mor bodde alldeles i närheten och gick förbi platsen dagligen när hon var ute med hunden. En kall vinternatt hittade hon en överförfriskad man sovandes på parkbänken. Han gick inte och väcka, men verkade sova ganska gott. Ansvarsfull socialsekreterare som hon var gick hon hem och ringde till polisen. Hon förstod att det var förenat med livsfara att ligga ute i vinternatten. När polisen frågade om platsen svarade salig mor; "Han ligger vid de rosa elefanterna." "Klick", sade det i luren då polisen lade på. Förmodligen hade de haft en hel del samtal från dårar den kvällen... Salig mor såg lyckades i alla fall få mannen omhändertagen och kanske lever han och har hälsan än idag?

Under hösten var det någon marodör som hade vandaliserat och sparkat sönder den lilla drömmande elefanten. I många månader var han/hon borta. Konstverket blev ju då helt obegripligt om man läser titeln "lilla elefanten drömmer"...

Idag såg jag att den lilla elefanten var tillbaka på sin plats! Tack! Nu känns det bra igen!