Utsläpp

Gotlandsflyg...

Jag åkte hem det det minsta lilla planet som fanns. Gårdagens flyg var jättestort. Det hade minst 50 säten! Det hade inte dagens pyttelilla med max 25 säten. Innan vi skulle lyfta berättade piloten att flygvädret var finfin! Jajamensan! Inga problem här inte! Det kommer verkligen gå skitbra med allt i det här pyttelilla flygplanet!! Fast ovanför Stockholm kan det kanske bli liiiite skakigt när vi ska ner genom molnen. Ja, det är något som heter "termik"! Men skit i det! Ingenting att bry sig om alls! *klick* Så stängdes mikrofonen av... *gulp*

Flygvärdinnan stängde dörren, viftade med flytvästen och säkerhetsbältet. Och så flög vi iväg.

Jag tog en kopp te! Och så köpte jag en "utsläppsrätt" för åtta kronor. Då har man nämligen klimatkompenserat för trettio minuters flygning. Fiffigt, vad!? Har man bara pengar så kan man köpa sig fri från sin dåliga samvete. Fantastiskt bra! Däremot ångrar jag att jag inte köpte en utsläppsrätt till grannen i stolen bredvid, eftersom han släppte sig ideligen...

Vi flög in över Stockholm i en massa konstiga kurvor. Vi passerade Södermalm och gjorde någon kontig u-sväng över Riddarfjärden. Det var snett ovanför stadshuset som den där "termiken" började! Satan i gatan, vad det skakade, skumpade, hoppade och knarrade i den där likkistan som de kallar flygplan!!

När ska de bygga en bro till Gotland!?

Nej, så här var det verkligen inte...

Det var helt mörkt, snöstorm och skakade av bara helvete! Jag slog huvudet i väggen flera gånger. Vi skakade och brakade ner över takåsarna i Stockholm. Flygplanet kastades åt sidorna av vinden och hoppade av turbulensen. Två gånger fick vi ge upp inflygningen och ta ett nytt skakigt varv runt stan för att försöka på nytt igen.

Det var alldeles tyst i kabinen och några såg ut att och gråta. Jag försökte komma ihåg att andas och räknade alla knappar på flygvärdinnans uniform. Det var verkligen hemskt! Fast rent logiskt förstår jag ju naturligtvis att det förmodligen inte var någon större fara. Bara en lite knepigare landning... Det kommer nog ta lite tid att komma över det här!

Och hur kommer det sig att det finns en massa konstiga människor som spelar in flyglandningar och lägger ut på Youtube!? Hmmm...

Aaaaaarg!

Aldrig mer...


Fy fan! Satan i gatan! Djävlars helvete! Det är inte värt det! Jag vill aldrig uppleva helvetet igen! Att flyga ett pyttelitet propellerplan genom storm. Vi kastades runt i luften som en liten vante. Jag var rädd, och jag var inte ensam...

Jag vill aldrig mer sätta min fot i ett djävla flygplan! Så det så!



(Ber om ursäkt för alla svordomar,men jag är fortfarande skärrad...)

Skakad, inte rörd...

Konservburk, lätt att missta för flygplan...

Som det lilla skitflygplanet hoppade och skakade. Det fanns inget te eller kaffe ombord för man hade glömt att fylla på varmvatten. Kanske lika bra det så man inte blev helt skållad!? Innan start började flygvärdinnan flytta runt folk så vikten skulle balanseras bättre. Jag rörde mig inte ur fläcken då jag satt precis vid en nödutgång.

Och nu snackas det om en analkande snöstorm? Jag blir nog kvar här tills man byggt en broförbindelse...

Hemma igen!

Hemma igen!

Hemresan från Kreta gick bra. Vi hann med sol, bad och mat innan vi åkte ut till flygplatsen. Vi hade sällskap med Gävlebon som skulle hem med samma flyg. Han är alltid nere tre eller fyra veckor varje år. Han fungerar som gruppens sambandscentral. På flyget var vi dessvärre omringade av familjen "Damp". De sprang upp och ner, fram och tillbaka, skakade i säterna, skrek, snorade och var allmänt vidriga! Jag blundade och tänkte att om flyget skulle störta skulle det i alla fall föra något gott med sig...

Vi lyxade till det med en taxi hem från Arlanda om kom hem strax efter midnatt. Gosade med Sigge, bäddade rent i alla sängar och föll i sömn. Man sover skönt i sin egen säng! Borta bra men hemma bäst! Efter totalt fyra veckor utomlands denna sommar kan jag tänka mig att stanna hemma och möta hösten!

Nackdelen med att ha sen semester är dessvärre det att det är fullt upp på jobbet. Det är som att kasta sig in i en lavin. Just nu vet jag knappt vad som är upp eller ner. Men det gör inget. Jag har haft semester och laddat batterierna. Jag är redo! Just nu är jobbet kul! Cheferna är bra, kollegorna underbara och mitt jobb verkar uppskattas igen. Gud, vad skönt!

Borta bra...

...men hemma bäst!

Hemma igen efter en fantastiskt skön skidvecka uppe i Härjedalen! Södermalm är ändå den vackraste platsen på jorden. Och så är det bara!

Hem och tvätta och packa. Imorgon bär det av iväg igen. Taxin hämtar redan klockan 06.40 för avresa mot flygplatsen. Jag kommer vara så trött att jag glömmer vara flygrädd! Den här gången ska jag dock inte åka ett litet skumpigt propellerplan, vilket jag brukar. Nej nu bär det av ut i stora världen! I alla fall en bit... Med ett riktigt jetplan! De ni!?

Det är faktiskt precis ett likadant plan som störtade i Gottröra, om jag inte mins fel. Hepp!

Kali nichta!

Ute på vift!

Det kan man säga att jag är. Ensam och vilsen i Östersund! Vem hade anat detta igår!? Tänka att jag höll på att glömma denna resa!? Måste få till mina egna administrativa rutiner en aning. Fungerar inte almanackan, fungerar inget!

Flygresan gick bra! Lagom skak, lagom knak, äckligt te men vi överlevde! Jag har inga andra krav på ett flygbolag. Bara att överleva! Puh!

När vi landade var inte min taxi där. Killarna från samma taxibolag flackade nervöst med blickarna och satte igång att ringa en massa samtal. Under tiden som jag samlade ihop mitt bagage hade man dock hittat både min bil och chaufför. Bilen var OK men det var kanske inte chauffören. Han var halvblind och lite darrig. Han var väl mellan 70-80 år!? Arbetade definitivt på övertid! Han såg inte mycket, men verkade hitta bra ändå. Tro inte jag var nervös!? Inte efter en flygtur i ett propellerplan! Han kunde gärna varit en styckmördande psykopat som körde konstant i 130 km/tim. Jag hade varit "ko-lugn" ändå! (Var tvungen att sätta ett "-"! Det såg så konstigt ut...)

Kom till hotellet och checkade in. Gick upp till rummet för att slänga in väskorna. Det visade sig att rummet var allt annat än städat. Såg för dj-vligt ut. Pratade med en av städerskorna, som helt plötsligt började gråta!? Förstod att hon hade Mb Downs och förmodligen städade där på uppdrag av Samhall eller något liknande. Försökte förklara att jag absolut inte krävde att rummet skulle vara klart då jag faktiskt ankom på förmiddagen. Hoppas hon lugnade ner sig sedan... Ner i receptionen och slänga in väskorna i bagagerummet istället.

Iväg till det trevliga sjukhuset och en massa möten samt en workshop. Alltid lika roligt. Det är helt enkelt trevligare människor här uppe. Måste beror på den friska luften, vackra vidderna och utsikten över Frösön och Åreskutan!

Sedan till hotellet igen och ställa upp väskorna på rummet... Tror ni rummet var städat!? NOT!! Ner i receptionen igen och få ett nytt rum. Det nya rummet ligger precis bredvid ventilationstrumman. Har ni någonsin testat att bo bredvid en höfläkt!? Tinnitus är en barnlek jämfört med detta rum. Bad att få ytterligare ett annat rum och blev då hänvisad till ett rum som man höll på att renovera!? Fullt med limpistoler och målarpryttlar... Inte så bra intern kommunikation på det där hotellet, verkar det som... Inte så seriöst!

Jag har nu gått till apoteket och köpt öronproppar för att slippa höra den dj-vla fläkten. Stor reklamation väntar det lilla skithotellet! Ha!

Imorgon ska jag ha ett morgonmöte och sedan sticka iväg och träna. Det finns gudskelov ett viktminskingsinstitut här också. Allt för att bli av med de där pannkakorna jag åt till lunch!

Kali nichta!

PS Älgen!? Det fattar ni väl!? Älgen är Jämtlands landskapsdjur! Så nu vet ni det! Hepp!!

Flyg

Strålande väder. Solen sken hela vägen! Hela flygningen gick perfekt!

Vi gick in i den lilla konservburken till flygplan. Flygvärdinnorna flyttade runt oss som galningar, så vi inte skulle bli "framtunga" eller "baktunga". Kommer ni ihåg "Oskarshamnsolyckan", som berodde på ett antal feta herrar som satt längst bak i planet? Deras tyngd gjorde att planet rasade i backen, med stjärten först, direkt efter start. Bland de omkomna fanns Stockholms finansborgarråd John-Olle Persson. Kanske bara sådant som flygrädda kommer ihåg!?

Take-off gick bra, trots is på startbanan. Överflygningen gick bra. Landningen gick så där. Det är ju så att när man landar på Bromma flygplats så är det ju med små plan. Små plan som hoppar och skumpar. Små plan, vars landningsställ stöter i villatak och småindustrier som finns i omgivningen. Inflygningen sker i skarpa kurvor över hustak, affärer och ovetande människor som promenerar på gatorna. Man dunsar sedan ner med en enorm kraft innan planet börjar tvärbromsa. Annars hamnar nämligen planet mitt i rusningstrafiken på Ulvsundavägen.

Puh, jag överlevde! Fyra fligter på fem dagar är verkligen en utmaning för den flygrädde. Ser fram emot lite större flygplan, typ Airbus eller MD-80...

Fina, fina Gotland

Är i ett av mina absoluta favorithörn av Sverige, Gotland! Jag har sett denna vackra ö i vackra högsommaren, skira våren och dramatiska hösten med sina stormar. Har varit här flera gånger på vintern också. Då blåser det konstant och regnar vågrätt. Allt är kallt, vått och lerigt...

Det här är första gången jag ser ön klädd i snö! Allt är vackert! Den gamla medeltida staden, naturen och havet! Helt otroligt! Gotlänningarna själva är lyriska. Man har haft snö sedan luciadagen. Det är mycket ovanligt. Närheten till havet gör att klimaten vanligtvis är mildare än på fastlandet.

I morse vaknade jag i lagom tid. Packade det sista medan övriga familjen fortfarande sov. Medan jag åt lite frukost hörde jag på lokalradion. Totalt trafikkaos rådde i hela staden på grund av snön. Tåg och tunnelbana fungerade knappt och en massa trafikolyckor förde med sig trafikstockningar överallt. Det var då jag insåg att det kommer att ta lite mer tid än vanligt att komma fram till flygplatsen... Jag blev nu riktigt stressad!

Fort, fort ner i garaget, packa bilen och iväg. Naturligtvis hamnade jag i trafikkaos och köer. Det tog alldeles för lång tid att komma fram. Jag parkerade bilen snabbt och sprang till terminalen. (Undrar om jag kommer ihåg var jag ställde bilen!? Shit! Jag kommer få leta på hela parkeringen imorgon!!)

Det var först vid säkerhetskontrollen som jag upptäckte det! Mobiltelefonen!! Jag har glömt min mobil hemma! Helvete!! Det här är inte bra! Jag har ju hela arbetet med mig i min mobil. Det är ju här kunder och kollegor får tag i mig. Detta är verkligen inte bra! Så fort jag kom till Visby lasarett ringde jag hem från en telefonkiosk. Kommer ni ihåg hur en telefonkiosk fungerar? Det gjorde inte jag! Det tog åtskilliga försök innan jag lyckades få igenom ett samtal... När jag ringde hem hade frun allt under kontroll. Så fort telefonen ringde svarade hon bara: "Välkommen till **företaget**, Olofs telefon. Det här är **frun**, kan jag hjälpa till?" Hon slussade världsvant vidare samtal till kundservice och tog meddelanden åt mig. Det är bra att ha en van sekreterare och resebyråtjänsteman till fru! Tack, älskling!

Flygningen till Gotland gick faktiskt ganska bra, åtminstone till en början... När vi gick in för landning i Visby så hade det börjat snöa ymnigt. Kaptenen fick avbryta inflygningen och börja cirkulera i väntan på att man skulle hinna ploga landningsbanan. Vi fick cirkla flera varv runt norra Gotland och Fårö medan vi väntade. Där uppe var det faktiskt strålande fint väder. De vackra vyerna fick mig dock inte att koppla av. Jag ville bara landa! Inte en onödig minut extra i det lilla propellerplanet!

Dagen tillbringade jag på det trevliga lilla sjukhuset! Bra möten med en massa saker fick jag gjort. Ska dit en sväng för ett frukostmöte imorgon bitti också. Nu sitter jag på hotellet och jobbar undan en del. Ska försöka hinna med att promenera utmed havet imorgon och kanske till och med hinna med en kulturell aktivitet innan jag flyger hem till fastlandet igen. Därför jobbar jag sent ikväll.

Glömde även mina läsglasögon hemma i morgonstressen. Fick köpa nya här. Jag har svårt att jämka mig med tanken att behöva använda mig av läsglasögon. Kanske jag även måste börja med "senilsnodd"!? Du, milde tid!?

Flyg

Denna lilla sköra konservburk ska jag flyga över havet till Gotland imorgon! Det kommer aldrig att funka! *gulp*

Detta satan-i-gatan-djävla-lilla skit-flygplanet ska ta mig till Gotland i full snöstorm och på hala start- och landningsbanor!?

Ave Maria! Pater Noster! Insha-Allah!

Denna dagen, ett liv...

Nja, eller kanske inte... En ganska ordinär dag faktiskt. Men på det hela en ganska bra dag ändå! Inga katastrofer eller större missöden. Det får väl duga!?

Vaknade upp i kalla Ångermanland. Hann med ett frukostmöte innan jag körde ut till flygplatsen. Sedan dags för en flygning i det pyttepyttelilla propellerplanet hem. Men det gick över förväntan. Ingen panikångest, utan bara lite ängslan. Nu är jag trött på denna flygrädsla. Det är dags det börjar lugna ner sig lite. Det har det gjort förr. Ska ut och flyga igen på torsdag. Heja!

Sedan in till kontoret och packa inför kommande kundmöten. Jobbar i Stockholm imorgon och ska sedan ut i landet igen torsdag och fredag.

Hann sedan förbi viktminskningsinstitutet och träna en sväng. Jag var faktiskt helt ensam den här gången. Skönt! Men vad hände med alla de där människorna med sina nyårslöften!?
När jag ändå var ute i shoppingcentret passade jag på att handla lite middagsmat. Sedan körde jag hem och parkerade bilen i garaget och sprang direkt iväg till sonens förskola. Jag lämnade allt bagage och mat i bilen. Har inte sett sonen sedan söndags kväll och längtade enormt.
Sonen hade haft en bra dag på förskolan, trots att ordinarie personalen hade varit borta och täcktes av vikarier. Detta var dock ordinarie personal från andra avdelningar. Dagens vikarie hade haft med sig sin gitarr och spelat hela dagen. En massa allsång hade det blivit. Allt från barnvisor till "Cara mia". En nöjd son vittnade om en bra dag. Gud, vad skönt! Efter allt vi gått igenom...

Hemma fixade jag middag till oss. Spagetti och köttfärssås, sonens favorit. Jag är bra på köttfärssås, bara så ni vet! Trevlig middag med mycket prat!

Frun jobbade kväll och kom hem sent. Trött och tyngd av alla insnöade resenärer som fastnat runt om i Europa. Nu har hon två lediga dagar framför sig. Det behöver hon!

Kali nichta!


PS Detta inlägg publicerades en dag för sent. Ibland hinner man bara inte... ;-/

Kallt, MYCKET kallt!

Jaha, då kommer en rapport från Örnsköldsvik i Ångermannland! Landskapsblomman är styvmorsviol, eller "viola tricolor" som den heter på latin. Det där sista lärde jag mig av salig mormor. Av någon anledning kan jag en massa latinska namn på blommor och örter. Det var väl sådant man lärde sig när man var farmaveut förr i tiden...

Flygresan gick bättre än väntat. Klart väder och ganska lugnt. Jag avskyr de där små, skumpiga och knarriga propellerplanen. Ibland är resorna helt outhärdliga. Jag vet att min tilltagande flygrädsla är helt ologisk. Jag vet även att den kommer periodvis. Och jag tvingar mig att flyga. Jag utsätter mig för dödsfruktan hela tiden. Den här veckan har jag fyra flighter att avverka. Jag kommer inte sluta resa, varken i jobbet eller privat. Men jag gillar inte flygresandet! Sist jag reste med Höga Kustenflyg satt jag bredvid ortens stora hjälte och son, Foppa. Det enda jag tänkte på var att; "Typiskt! Nu kommer flyget störta och alla kommer läsa att Foppa omkom i olyckan! Ingen bryr sig om att jag satt bredvid!?"
Som sagt, flygrädsla är inget som har med logik att göra...

Jag var lite gnällig när jag körde till Arlanda i morse. Termometern var på ett par minusgrader. Men när jag landade här i Örnsköldsvik var det -30 grader!? Jag ska aldrig mer gnälla på kylan hemma. Snoret frös till is i näsan, redan på första inandningen. Luftrören drog i hop sig och jag började hosta som den, av kylan. Mina genitalier har förmodligen skrumpnat ihop till oigenkännlighet. Jag har gudskelov fått ett hotellrum med badkar. Hoppas att ett varmt bad kan få de små bihangen att titta ut igen... Brrr!

Nyttig söndag

Vaknade, låg och drog mig, åt en skön frukost. Frun, sonen och stora kusinen gick ut i parken och åkte pulka. Jag åkte iväg till viktminskningsintitutet och gick på min husmorsgymnastik. Träningen gick bra, även om jag fortfarande tycker det är ganska tråkigt...

Sedan åkte vi och spelade bowling. Vad det är kul att spela bowling!! Vi gick till Imperial Lanes i Sickla. Vansinnigt roligt. Jag, frun, sonen och stora kusinen spelade i en timme. Jag spöade frun i första serien och frun spöade mig i andra serien. Fast den hann vi inte riktigt spela klart. Så det borde ju betyda att jag vann lite mer än frun!?

När vi kom hem bakade vi pizza. Gott!

Jag har packat och förberett mig inför morgondagens resa till Örnsköldsvik. Gruvar mig dock för flygresan i det lilla, lilla propellerplanet. Mitt i snöstormen!? Usch!!