torsdag 11 februari 2010

Det är inte bra!



Det här är Gusten! Han är vår underbara gammelkatt. Han har nått den mycket respektabla åldern av 17 år!! Hur många kattår är det? Jag "googlade" det och det ska motsvara 88 människoår. Det är respekt! Äldre än vad många katter blir...

Lilla Gusten hade en dramatisk start i livet. Hans mamma kunde inte föda ut kattungarna på normal väg, utan fick göra ett akut kejsarsnitt. Förmodligen var kattmamman så väl sövd att hon olyckligtvis låg på Gusten under sitt eget uppvaknande. Detta förde med sig en fraktur på svansen samt ett höftfel. Svansen blev kuperad under Gustens första levnadsdag, då den var helt bruten. Höftfelet resulterade i att den lilla kattungen hoppade som en kanin. Det såg verkligen inte klokt ut!

När jag skulle kolla på en ny kattunge så låg alla de ulliga, grå kattungarna i en hög i en korg och sov. De spann så hela rummet vibrerade! Den första kattungen som kravlade ur korgen och kaninhoppade fram till mig var den svanslösa lilla kattungen. Han valde oss! Jag hade inte en chans att välja kattunge!!

Höftfelet försvann efter ett tag, men svansen växte naturligtvis aldrig ut igen! Detta förde med sig ett begränsat kroppsspråk. Har du någonsin sett en katt utan svans skjuta ragg? Eller signalera irritation med att vifta på svansen? Det ser skitfånigt ut om man inte har en svans!! Som vi har skrattat!!

Det senaste året har Gusten tacklat av en hel del. Han har magrat och uppträtt mycket stressat. Efter besök på regiondjursjukhuset har man diagnostiserat en hyperthyrios, dvs en överkativ sköldkörtel. Detta har nog plågat honom ett tag. Medicin sattes in och blodprov har tagits löpande för att ställa in rätt nivå på medicineringen. Medicinen tog dessvärre ner nivåerna till en för låg nivå. All behandling sattes ut för att få upp nivåerna igen.

Nu är nivåerna återigen alldeles för höga. Dessutom har man upptäckt att njurarna inte fungerar som de ska. Detta är allvarligt! Vetrinären, som är en av rikets ledande kattexperter, var mycket bekymrad. Hon tror inte Gusten har lång tid kvar i livet. Men vi ska ändå försöka lite med justerad medicinering och specialdiet. Ny blodprovtagning om två veckor. Om han lever, vill säga... Det ser inte bra ut med allvarlig njursvikt!

Det är det som är det helvetiska med att vara djurägare! När livet för ens kära husdjur blir till en plåga, då måste man ta det jobbiga beslutet! Man måste vara den ansvarsfulla hussen/matten och avsluta plågan... Just nu mår Gusten ganska bra och har ett bra liv, men om han börjar må dåligt om ett par dagar... Då är det dags att avsluta hans liv. Så är det dessvärre...

Gusten är 17 år gammal! Han är vårt första "barn"! Han har till och med egen kudde i sängen. När jag skäller på sonen så svarar denna, med stor ilska; "Du bestämmer ingenting! Det gör Gusten! Han är äldst!!" Och Gusten bestämmer faktiskt allt! Han är ju ändå äldst!

Ikväll har jag faktiskt gråtit mycket! Sorgen att förlora ett kärt husdjur är precis detsamma som att förlora en familjemedlem. Det måste man acceptera!

Det är inte bra!

1 kommentar:

  1. Ucsh, nu blir jag så sorgsen! Det värker i ens hjärta när man kanske mister någon så kär kompis.<3

    SvaraRadera