Det här är
Gusten! Han är vår underbara
gammelkatt. Han har nått den mycket respektabla åldern av 17 år!! Hur många
kattår är det? Jag "
googlade" det och det ska motsvara 88 människoår. Det är respekt! Äldre än vad många katter blir...
Lilla
Gusten hade en dramatisk start i livet. Hans mamma kunde inte föda ut kattungarna på normal väg, utan fick göra ett akut kejsarsnitt. Förmodligen var kattmamman så väl sövd att hon olyckligtvis låg på
Gusten under sitt eget uppvaknande. Detta förde med sig en
fraktur på svansen samt ett höftfel. Svansen blev kuperad under
Gustens första levnadsdag, då den var helt bruten. Höftfelet
resulterade i att den lilla kattungen hoppade som en kanin. Det såg verkligen inte klokt ut!
När jag skulle kolla på en ny kattunge så låg alla de
ulliga, grå kattungarna i en hög i en korg och sov. De spann så hela rummet vibrerade! Den första kattungen som kravlade ur korgen och kaninhoppade fram till mig var den svanslösa lilla kattungen. Han valde oss! Jag hade inte en chans att välja kattunge!!
Höftfelet försvann efter ett tag, men svansen växte naturligtvis aldrig ut igen! Detta förde med sig ett begränsat kroppsspråk. Har du någonsin sett en katt utan svans skjuta ragg? Eller signalera irritation med att vifta på svansen? Det ser skitfånigt ut om man inte har en svans!! Som vi har skrattat!!
Det senaste året har
Gusten tacklat av en hel del. Han har
magrat och uppträtt mycket stressat. Efter besök på
regiondjursjukhuset har man diagnostiserat en
hyperthyrios, dvs en
överkativ sköldkörtel. Detta har nog plågat honom ett tag. Medicin sattes in och blodprov har tagits löpande för att ställa in rätt nivå på medicineringen. Medicinen tog dessvärre ner nivåerna till en för låg nivå. All behandling sattes ut för att få upp nivåerna igen.
Nu är nivåerna återigen alldeles för höga. Dessutom har man upptäckt att njurarna inte fungerar som de ska. Detta är allvarligt!
Vetrinären, som är en av rikets ledande kattexperter, var mycket bekymrad. Hon tror inte
Gusten har lång tid kvar i livet. Men vi ska ändå försöka lite med justerad medicinering och specialdiet. Ny blodprovtagning om två veckor. Om han lever, vill säga... Det ser inte bra ut med allvarlig njursvikt!
Det är det som är det helvetiska med att vara djurägare! När livet för ens kära husdjur blir till en plåga, då måste man ta det jobbiga beslutet! Man måste vara den ansvarsfulla hussen/matten och avsluta plågan... Just nu mår
Gusten ganska bra och har ett bra liv, men om han börjar må dåligt om ett par dagar... Då är det dags att avsluta hans liv. Så är det
dessvärre...
Gusten är 17 år gammal! Han är vårt första "barn"! Han har till och med egen kudde i sängen. När jag skäller på sonen så svarar denna, med stor ilska;
"Du bestämmer ingenting! Det gör Gusten! Han är äldst!!" Och
Gusten bestämmer faktiskt allt! Han är ju ändå äldst!
Ikväll har jag faktiskt gråtit mycket! Sorgen att förlora ett kärt husdjur är precis detsamma som att förlora en familjemedlem. Det måste man acceptera!
Det är inte bra!
Ucsh, nu blir jag så sorgsen! Det värker i ens hjärta när man kanske mister någon så kär kompis.<3
SvaraRadera