Djävla julgran!

De som känner mig vet att jag är helt tokig i julen och alla jultraditioner! Gudskelov är min fru likadan. Och risken är väl att sonen blir jultokig han med, när han blivit vuxen. Allt går vidare...

Vid första advent åker stjärnor, ljusstakar och ljusslingor fram. Balkongräcket och räcket på det franska fönstret i vardagsrummet dekoreras med lampor. Även en del prydnadsföemål kommer fram, till exempel den där julbyn som jag avskydde de första åren. Nu har det blivit en del av vår gemensamma jultradition. Andra omgången julpynt kommer fram vid lucia. Mattor, gardiner, dukar och handdukar. Gärna en mistel, fast den hann vi inte med i år...

Kronan på verket är naturligtvis julgranen. Den ska vara stor, snygg och dyr! Den kommer in dagarna före julafton och dekoreras någon dag före "dan". I år köpte vi en skitdyr kungsgran: Den var tät och fin! Den kläddes traditionsenligt med pynt och ljus. Dessvärre fungerade inte ljusslingan. Jag köpte nya glödlampor för en förmögenhet, men det hjälpte inte. Så till slut fick vi panikköpa julgransbelysning. Frun köpte av misstag en belysning som ska användas utomhus, vilket gjorde att granen hade stora grova gröna sladdar mellan ljusen. Skit samma! Det fungerade ändå!

På annandagen började granen att barra! En kungsgran ska inte barra! Sedan spred granen någon konstig doft? Detta resulterade i att hela familjen har hostat och nyst på grund av någon sorts allergi. Pollinerade den sig? Eller höll den på att ruttna? Vi försökte verkligen att överse granens alla brister och hoppades att vi, och granen, skulle kunna stå ut med varandra ända till tjugondag Knut.

Det gjorde vi inte! Idag åkte granhelvetet ut! Snart kommer våra pipande luftrör bli normala igen och snuvan försvinna!

Kom ihåg inför nästa jul; Köp ingen gran av försäljarna "Hälsingegranar" i hörnet Södermannagatan/Ringvägen! Vi har blivit lurade tidigare! (De hade visserligen finfina granar någongång på 80-talet, men det berodde troligen på radioaktivt nedfall från Tjernobyl...)