Men vad f-n!?

Morris...

När jag kom hem idag så vad det bara Sigge som mötte mig i dörren. Så brukar det ju inte vara!? Jag letade runt i lägenheten och ropade på Morris Men inte ett livstecken från det lilla kattskrället. Jag tittade till och med i strumplådan. Ibland kan man hitta det lilla livet där. Men inte den här gången.

Men så hörde jag något ljud ovanför mig. Det var då jag såg honom! Han satt uppkrupen på sovrumsdörren!? Hur i hela friden har han kommit upp dit!? Han såg inte ut att ha några som helst planer på att hoppa ner, utan låg där på dörren och såg mycket nöjd ut. Jag tog ner honom på en gång. Sedan gosade vi en stund.

Nu kommer jag ligga sömnlös hela natten! Hur sjutton kom katten upp på dörren!?

Kali nichta?

Längre än vanligt...

... kan det ju kännas som ibland...

Vaknade alldeles för tidigt i Sundsvall. Packa, frukost, checka ut och jobba. Först jobba lite i Sundsvall och sedan vidare till Hudiksvall. Sedan köra så snabbt som möjligt ut på E4an och hem till Stockholm. Jag skulle nämligen hämta sonen i skolan och ta honom till fotbollsträningen.

Naturligtvis fastande jag i bilköer ända från Kista och in till Norrtull och vidare genom hela Klarastrandsleden och Söderleden. Jag hann dock i sista minuten. Sonen fick trycka i sig en macka medan vi sprang till träningen. Sedan satt jag och möglade i det svettiga omklädningsrummet, tillsammans med andra uttråkade föräldrar, medan sonen tränade.

Nu började jag känna mig trött och sliten efter att ha jobbat två dygn i sträck och sedan kört som en biltjuv ända från västernorrland, utan en enda kisspaus. Nu skulle vi hem, fixa middag och bara koppla av. Jag ville bara slänga mig i schäslongen, ta av mig strumporna och koppla av framför TVn. Puh!

Men, se det gick inte! Frun hade bjudit in vänninor på något sorts inredningsparty. Allt var piffigt värre hemma och någon liten säljare stod där och sålde fula lampor och avskyvärda ljuslyktor. Hela hemmet var invaderat!

Mitt uppdrag för kvällen var att hålla mig borta, hålla mig tyst och få sonen att hålla sig borta och hålla sig tyst. I uppdraget fanns även att få katten Morris att hålla sig borta och hålla sig tyst. Så jag spenderade kvällen med att fixa lite uppvärmd mat till mig och sonen, samtidigt som jag försökte få Morris att stanna i köket med hjälp av en laserpekare. Efter maten fick jag tvinga kvar sonen i köket med hjälp av kortspel samtidigt som jag fortsatte att vifta med laserpekaren för att få kattfan att inte störa tjejträffen...

Nu är jag både trött och sur!

Tillbaka

Nu spinner det i alla vrår...

Igår åkte vi skidor i solen hela dagen! Vi har haft en enastående tur med vädret hela veckan. Jag har till och med fått lite färg i ansiktet.

Sedan åt vi lite middag hemma i stugan. Istället för att laga mat tog vi lite av alla de goda rester som vi hade i kylskåpet. Efter en mycket god middag började vi spela lite kort och dricka vin. Vid halv elva-tiden på kvällen var vi så trötta att vi gick och lade oss. Vad är det med skidsemestrar egentligen!? Jag tror inte jag lyckats hålla mig vaken till midnatt en enda gång på hela veckan. Allt skidåkande och all den friska luften gör att man sover som ett barn. Ingen "partysemester" det här inte...

I morse vaknade vi och käkade frukost. Sedan kastade vi ut barnen i snön och vi vuxna packade och städade huset i ett nafs! Vi är verkligen ett bra team vi och bästa familjen! Det gick undan och helt plötsligt satt vi i bilarna och styrde kosan hemåt. Bästa familjen laddade för nonstopkörning hem till förorten. De hade "preppat" bilen med termosar och mackor.

Vi tog det lite lugnare. Vi har en tradition på vår hemresa från Vemdalen. Vi brukar alltid ta lunchpaus på Sibyllagrillen i Ljusdal. Alltså inte den där vid rondellen strax utanför byn (eller ska man säga "stan"?) utan den om man åker mot "centrum", vid Statoilmacken. Jag är inte riktigt säker på om det verkligen finns något centrum i Ljusdal, men det finns i alla fall skyltar som pekar mot något sorts "centrum". Kanske är det systembolaget eller en busshållplats!? Vad vet jag!?

Sedan vidare genom det vackra, otroligt vackra, Hälsingland! Här tillbringade jag mina barndoms somrar och jag minns varje byhåla och vägkrök. Vi korsade Ljusnan flera gånger. Här jag jag tagit alla mina simmärken, från fisken till guldmagistern, i det kalla klara fjällvattnet. På den tiden fanns det inga "Baddare" eller "Grodor".

Vi kom hem till Söder och körde ner i vårt garage. Vi orkade bara packa ur det nödvändigaste ur bilen. Resten får vänta tills imorgon. Sedan släpade vi all packning uppför alla trapporna. Vårt hus saknar nämligen hiss under ett par veckor. Detta då det byggs dyra vindslägenheten högst upp. Då de rika knösarna som har råd att köpa dessa 20-miljonerslägenheter inte ska behöva gå i en trappa så ska de få hiss ända upp till dörren. Och under denna ombyggnad får vi släpa allt uppför alla trappor...

Vi öppnade dörren, slängde ifrån oss packningen och lade oss i en hög på hallgolvet för att gosa med lilla Morris och tjocka Sigge. Så mycket gos och kärlek! Så mycket spinn! Vi var välkomna hem och vi hade längtat lite...

Borta bra, men hemma bäst!

Lång!

Morris!

Hur lång får man bli!? Jag har en katt som är, typ, tre meter lång. Och har en diameter på tre centimenter!? Jag har alltid trott att han har varit en iller i en tidigare reinkarnation. Men nu tror jag att jag kommit på det! Morris är ingen katt! Han är en binnikemask! Så ere´!

Kali nichta!

Morris

Morris vill leka och biter mig därför i foten...

Vår dumma katt lever livet. Han har hittat ett sätt ta sig in i linneskåpet, sova bland lakan och handdukar för att sedan ta sig ut på baksidan och röja bakom garderoberna i sovrummet. Vi hör hur han leker och prasslar där bakom. Vi försöker skälla, men det hjälper inte. Vi försöker locka, men det skiter han i. Det enda som funkar är att öppna en burk kattmat i köket. Då kommer han springande! Nu försöker vi täppa till varenda ingång till "leklandet bakom garderoberna"...

Vi har hittat små skumgummibitar lite här och där i våningen. Ja, vi bor inte i en lägenhet, utan har en våning! Det låter finare, eller hur!? Hur som helst så hittar vi dessa skumgummibitar överallt. Även städtanten har påtalat dessa skräpiga bitar... Vi har inte vetat var de kommit från. Men nu vet vi!

Uppenbarligen håller kattfan på att äta upp vissa av möblerna inifrån! Vi kollade under soffan och under schäslongen och där finns det "kratrar" i stoppningen. Idag gick jag till zooaffären och skulle köpa "fyspray". Ni vet, en sådan där spray som får kattkräket att springa därifrån. Visste ni att de blivit förbjudna!? Det är visst något sorts EU-direktiv. Nu får jag söka dessa olagliga preparat via internet. Kanske kan man importera något från USA? Vad vet jag?

Idag åt vi grönsakspytt till middag! Godare än jag trodde. Och riktigt mätt blev man! Matlåda är fixad till jobbet imorgon. Matkassen är riktigt kul! Jag och frun står och laga middag tillsammans varje kväll. Jag tror vi kommer fortsätta med detta!

Glöm inte...

Nybäddad säng...

...att komma ihåg att små katter kan finnas överallt! Jag glömde det i morgonens stress. Jag skulle bara snabbt bädda sängen. Jag rufsade till kuddarna, slätade till underlakanet och skulle bara skaka till och lägga ut täcket, sedan skulle allt vara klart.

Men hur skulle jag veta att lilla Morris hade krupit in i påslakanet!? Som han flög! Och som det lät!? Nu ska jag gå ut och köpa extra god gourmékattmat för att döva mitt dåliga samvete... Tusse liten!

Kattsäkert

På det igen...

En del människor är ju sådär otroligt förutseende och planerande. Det har vi aldrig varit! Vissa av våra vänner har barnsäkrat alla skåp och lådor samt satt upp säkerhetsgrindar och låsanordningar på varenda fönster och dörr innan ungen ens är född!? Det gjorde inte vi. Det var väl någongång när sonen var i ettårsåldern och vi hittade honom i knivlådan som vi började barnsäkra lite grann... Men bara lite.

De där låsanordningarna sitter kvar på många ställen fortfarande. Vi har vant oss vid de där extra manövrarna för att få upp våra skåp och lådor. Sonen likaså. Har är ju sex år nu och kan lätt öppna våra knepiga lås... För några veckor sedan fick dock frun nog. Hon hade helt enkelt tröttnat på att lirka upp låset till skåpet under diskbänken, där soporna finns. Hon skruvade loss den där fåniga och lite invecklade barnsäkerhetsanordningen. Så nu kan vi slänga våra potatisskal och fiskrens lätt och ledigt. Bra gjort!

Eller inte!? När jag kom in i köket idag såg jag att sopskåpet var öppet. Jag hörde hur det krafsade bakom diskbänken, bort mot spisen till. Krafset blandades med ynkliga jamanden... Lillkatten Morris har lyckats ta sig bakom diskbänken och fastnat där. Han är inte speciellt smart, den där katten. "Inte den skarpaste kniven i lådan!", med andra ord.

Jag lyckades lirka fram kattskrället och "kattsäkra" sopskåpet. Så nu är vi tillbaka där vi började...

Knark!

"Den där kattmyntan var starkare än jag trodde!"

Vi sov länge, riktigt länge! Det blev ju sent igår... Frun hade ju nästan varit uppe ett dygn när vi lade oss!

Jag fixade en brunch bestående av våfflor. Det är gott! Vispad grädde och olika sylter. Jag hade ju med mig hjortronsylt hem från Jämtland, sist jag var där. Norrlands guld! Mmmmm.... Det var en god start på dagen. Sen, men god!

Frun stack till jobbet, där hon skulle jobba hela kvällen. Jag och sonen drog till "Husdjursmässan" i Kista. Vi har varit här förr. Hela dagen tillbringade vi med att klappa illrar, gosa med spindlar, klia på katter (förstås!), stöda alla Stockholms katthem (förstås, det med!), beundra muränor, heja på agilitytävlingar, kolla mopsutställningsar, klappa ormar, hejat på papegojor, gosat med får och karda lite ull, hälsa på hästar och allt annat....

Hemligheten med att ha kul på en mässa är att tala med alla utställare. De står där i sina montrar och längtar efter att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper, Mycket hängivna, och ibland lite "nördiga" personer. Vad man lär sig mycket! Kul!

Vi köpte lite kattleksaker, som inte prasslar eller "pinglar". Sedan köpte vi lite leksaker som var fyllda med kattmynta och dessutom en massa extra kattmynta som vi kan "marinera" gamla leksaker i och strö över klösbrädan.

När vi kom hem visade vi de nya kattleksakerna för Sigge och Morris. Nu har vi två "skithöga", dreglande katter som bara "snortar" och "snuttar" i varsitt hörn. De njuter verkligen! Man kanske ska testa kattmynta!? Mina katter är värsta pundarna!?


Gissa hur mycket träffar jag kommer att få på detta inlägg!? *hahahaha*

Morris

Vår lilla Morris...

Nu är det verkligen dags för en uppdatering om Morris liv och leverne! Det var längesedan! Och frågorna strömmar praktiskt taget in här och på Facebook.

Han är cool och kaxig! Han "äger", som sonen säger. Han är fortfarande en kattunge i lynnet. Men kroppen börjar växa. Han är mycket smal, men väldigt lång. Mycket lång! Han är så lång så att han inte riktigt har koll på hela sin kropp. Faktum är att jag känner igen det hela från min egen tonårsperiod...

En av favoritplatserna att somna på är på kudden som ligger på kistan som står alldeles vid det varma och sköna elementet i vardagsrummet. Han ligger där och njuter av värmen. Först ligger han som en liten boll, eller bulle. Men när han blir lite varm sträcker han ut sig i sin fulla längd. Helt plötsligt hänger en stor del av hans gängliga kropp ut över kanten. Sakta, sakta glider han över "stupet" för att sedan dunsa ner i en klump på golvet. Vi hör den där dunsen och ser den nyvakna, förvånade katten på golvet. För att sedan hoppa upp igen, lägga sig till rätta och somna om. Vi hör den där dunsen ungeför var tjugonde minut... Han är inte smart! Men söt!

Annars så ägnar han den mesta tiden åt att lägga alla våra mattor i en hög, äta julgran, jaga gamla katten till vansinne och sova. Mycket sova! Vad vi älskar vår lilla Morris!

Man sover så gott på lillhusses huvud... Och spinnet hörs över hela lägenheten!

Kontorsdag

Äntligen ett felmeddelande man förstår... (Kontorshumor!)

Idag blev jag hastigt inkallad på kontoret, då kollegan måste vara hemma med sjukt barn. Lugnet innan julhelgerna börjar infinna sig. Själv är julen helt ofärdig för vår del. Inte en klapp inköpt, inte en köttbulle trillad eller skinka griljerad... Ingenting! Kvällen får ägnas åt att strukturera och planera. Listor ska skrivas och färdrutter ses ut. Mat, systembolag och klappar. Allt fixas imorgon! Så får det bli!

Fast lite är faktiskt fixat. Lägenheten är nystädad och granen är inköpt. Den står nu "oklädd" i vardagsrummet. Meningen är att Morris ska bekanta sig med den nya tingesten innan vi klär den. Om det nu går att ha en klädd gran i samma lägenhet som en vild kattunge? Den som lever får se...

Nu ska jag ta lite eftermiddagsfika! Det gör man när man arbetar på kontor! Och det är trevligt med kollegor!

Julgran

Julgran? Check!

Idag sprang jag lite jobbärenden hit och dit. På eftermiddagen satt jag faktiskt och jobbade undan lite grann på ett fik. Alla såg så coola och balla ut när de satt uppkopplade med sina Ipad och smuttade på sitt kaffelatte. Här på Söder jobbar ju "alla" inom kultur och media. Och när jag såg mig omkring verkade det stämma. Jag fick i alla fall i mig lite te och kunde jobba undan en hel del.

På vägen hem köpte jag en julgran. En julgran är mycket viktig för att få julkänsla i hemmet! Förra året hade vi otur då vi köpte svindyr gran som började barra direkt. Dessutom stank den skit och gjorde oss alla allergiska. Och året innan köpte vi en gran som var full av bruna barr. Det hade vi inte sett ute i mörkret men när vi kom hem var det ju så dags...

Jag gick till de där gubbarna från Hälsingland, som vi alltid har gått till. Jag tittade ut en snygg gran. Man måste köpa en gran i fullt dagsljus för att undvika obehagliga överraskningar. Så är det! Jag köpte en helt vanlig gran, ingen muterad lyxgran, som luktar som gran ska och kommer att  barra lite, så där som en gran ska göra. Sedan berättade jag om de senaste årens otur med deras granar. Utan att låta alltför gnällig. Jag fick granen för halva priset och både de och jag var jätteglada! Man kommer långt med vänlighet!

Granen står nu på plats i vardagsrummet. Vi får klä den om ett par dagar. Morris måste bekanta sig med den nya saken. Jag bevakar granen som en hök. beväpnad med en blomspruta. Gud nåde om kattungen försöker  klättra upp i trädet eller käka upp barren! Kriget om granen kan börja!

Snark...

Sigge gillar att visa magen....

Morris är lite frusen i tassarna...



Idag har jag fått en massa gjort! Men som det snusats och snarkats i min omgivning!? Hörde att björnarna på Skansen precis gått i ide. Jag undrar om inte våra katter gjort detsamma!? Eller så laddar de för ett race inatt!?

Oh, no!!
Kali nicha!?

Dagens Morris-rapport!

Riddarborgen är invaderad..


Här kommer en rapport;

• Väcker familjen runt 06.30 genom att köra rally i våra sängar, bita våra tår, slå på våra näsor och spinna otroligt högt. Nu har han kommit på att det fungerar bättre om han väcker sonen först och skickar sedan in sonen till oss. Djävulskt listigt!
• När hela familjen tvingats upp i ottan äter han lite mat och sover ett par timmar.
• Går på lådan följt av ett galet "bajsrally". Han har svårt att få till svängarna så han brukar mest sladda in i väggar, lampor och möbler...
• Retas med Sigge! Bita i svansen och slå honom på huvudet.
• Äta.
• Sova. Han snarkar...
• Gosa! Mycket gos!
• Äta.
• Klättra i gardinerna.
• Klättra i krukväxterna.
• Lådan, med nytt "bajsrally".
• Sova.

Vad vi älskar det lilla livet!

Morris

"Morrisen-knårrisen!"


Det bedårande lilla livet! Vi är kära! Han "knårrar" som ett litet marsvin när man lyfter upp honom. Därav smeknamnet "Morrisen-knårrisen"... Han spinner så hela rummet skakar!

Jag säger som Morris förra matte: "Det är lyx i livet att ha en kattunge!

Välkomen, Morris!

Morris och Sigge! De kommer att älska varandra så småningom... *frääääs*


Idag hände det! Vi åkte och hämtade vår nya familjemedlem Morris! Åh, vad vi har längtat! Vi vill verkligen ha två katter! Mycket bättre om man har innekatter, då de leker och motionerar varandra. Dessutom klarar det sig själva på dagarna om vi är båda borta på jobb.

Just nu verkar Morris äga huset. Han går omkring med hög svansföring och leker med allt. Sigge är mycket irriterad och sur över den nya inkräktaren. Han följer honom på betryggande avstånd och ger ifrån sig rejäla fräsningar då och då. Något som Morris verkar strunta i totalt.

Vi gosar och kelar med båda. Det ska vara rättvist! Välkommen hem, Morris!

Morris

Morris, 8 veckor...


Vi är kära! Idag åkte vi till Danderyd och träffade vår blivande familjemedlem Morris! Här är bedårande!!

Vi såg honom, hans mamma och hans syskon. Ja, och familjen han bor hos nu. Mamma, pendlande pappa (han var inte hemma), tre barn en kattmamma och en hel drös med syskon. Det är en kaxig katt! Underbar och bedårande!

Vi är kära och längtar efter honom!

En hög med kattungar

Morris är den lilla katten högst upp...


Idag fick vi kontakt med en bekants bekant via Facebook. Det visar sig att det finns en kull med kattungar någonstans i Stockholm. Det finns även en ledig hankattunge. Vi fick se en bild och blev direkt kära i den lilla gråvita kattungen högst upp i bilden. Är det vår Morris? Han är sex veckor gammal.

Via SMS har vi ny "tingat" vår lilla kattunge. Vi ska dit och hälsa på honom när vi kommer hem. Vi längtar efter vår nya familjemedlem!

Sonen har adopterat en av kattungarna här på hotellet. Vi kallar henne "Spräcklis". Han är så fin med kattungen. Det kommer gå bra!


Kali nichta, lilla Morris!