Men vad f-n!?

Morris...

När jag kom hem idag så vad det bara Sigge som mötte mig i dörren. Så brukar det ju inte vara!? Jag letade runt i lägenheten och ropade på Morris Men inte ett livstecken från det lilla kattskrället. Jag tittade till och med i strumplådan. Ibland kan man hitta det lilla livet där. Men inte den här gången.

Men så hörde jag något ljud ovanför mig. Det var då jag såg honom! Han satt uppkrupen på sovrumsdörren!? Hur i hela friden har han kommit upp dit!? Han såg inte ut att ha några som helst planer på att hoppa ner, utan låg där på dörren och såg mycket nöjd ut. Jag tog ner honom på en gång. Sedan gosade vi en stund.

Nu kommer jag ligga sömnlös hela natten! Hur sjutton kom katten upp på dörren!?

Kali nichta?

Glöm inte...

Nybäddad säng...

...att komma ihåg att små katter kan finnas överallt! Jag glömde det i morgonens stress. Jag skulle bara snabbt bädda sängen. Jag rufsade till kuddarna, slätade till underlakanet och skulle bara skaka till och lägga ut täcket, sedan skulle allt vara klart.

Men hur skulle jag veta att lilla Morris hade krupit in i påslakanet!? Som han flög! Och som det lät!? Nu ska jag gå ut och köpa extra god gourmékattmat för att döva mitt dåliga samvete... Tusse liten!

Hemresa

Det är väldigt gult! Och lite trångt! Och ingen stolsficka finns det! Och så kan man inte fälla ner ryggstödet...


Dags för hemresa! Frun och sonen gick till poolen, medan jag städade lägenheten. Jag är bra på att städa! Frun hade ju dessutom haft huvudansvaret för packningen så arbetsfördelningen var schysst. Tvättmaskinen gick med sängkläder och handdukar, medan jag dammtorkade, dammsög och skurade. Tack gode gud för aircondition!

Taxin kom och hämtade oss på avtalad tid. Vi fick en hel minibuss för oss själva. Vi kom till flygplatsen lite för tidigt. Incheckningen hade inte öppnat ännu. Frun spanade efter vilken incheckningskö vi skulle stå i medan jag förströdde sonen. Frun hade en teori om att incheckningskön till Bologna så småningom skulle bli vår kö, så hon ställde sig i kö där, tillsammans med några andra förvirrade svenskar. De visade naturligtvis att de som drog vinstlotten stod i kön till Liverpool. Det var den kön som sedan blev till Stockholm. Stockholm förresten, flyget går ju till Skavsta i Nyköping. Men Ryanair kallar ju även Västerås för Stockholm, så de verkar ju inte ha någon koll på georgafin direkt... Man får helt enkelt vara glad om de landar på rätt landningsbana!

Sent omsider blev vi incheckade och hann med en sen lunch innan det var dags för ombordstigning. I gaten utbröt det dock kaos. Folk som hade för stort handbagage fick betala hutlösa summor för att få med bagaget. De tvingades även att checka in bagaget, vilket "kostar skjortan". När vi gått ombord kom det en stressad man in i planet. han var mycket arg. Troligen hade det varit mycket hätska diskussioner ute vid gaten. Vid närmare syn såg jag att mannen hade två tröjor, tre par skjortor och tre par byxor på sig. Måste säga att det var kreativt. När personalen klagade på att väskan var för stor så hade han öppnat den och börjat satt på sig kläder, istället för att betala. Han lyckades ta sig ombord utan att behöva betala en cent! Respekt!

Vi landade på tid. Det gör man alltid mer Ryanair! Det var sent och vi tog bilen hem. När vi kom hem lade vi oss på hallgolvet allihop och pussade på katten. Han försökte spela cool, men han hade saknat oss också. Det märktes!

Natti, natti!