Men vad f-n!?

Morris...

När jag kom hem idag så vad det bara Sigge som mötte mig i dörren. Så brukar det ju inte vara!? Jag letade runt i lägenheten och ropade på Morris Men inte ett livstecken från det lilla kattskrället. Jag tittade till och med i strumplådan. Ibland kan man hitta det lilla livet där. Men inte den här gången.

Men så hörde jag något ljud ovanför mig. Det var då jag såg honom! Han satt uppkrupen på sovrumsdörren!? Hur i hela friden har han kommit upp dit!? Han såg inte ut att ha några som helst planer på att hoppa ner, utan låg där på dörren och såg mycket nöjd ut. Jag tog ner honom på en gång. Sedan gosade vi en stund.

Nu kommer jag ligga sömnlös hela natten! Hur sjutton kom katten upp på dörren!?

Kali nichta?

Morris

Morris vill leka och biter mig därför i foten...

Vår dumma katt lever livet. Han har hittat ett sätt ta sig in i linneskåpet, sova bland lakan och handdukar för att sedan ta sig ut på baksidan och röja bakom garderoberna i sovrummet. Vi hör hur han leker och prasslar där bakom. Vi försöker skälla, men det hjälper inte. Vi försöker locka, men det skiter han i. Det enda som funkar är att öppna en burk kattmat i köket. Då kommer han springande! Nu försöker vi täppa till varenda ingång till "leklandet bakom garderoberna"...

Vi har hittat små skumgummibitar lite här och där i våningen. Ja, vi bor inte i en lägenhet, utan har en våning! Det låter finare, eller hur!? Hur som helst så hittar vi dessa skumgummibitar överallt. Även städtanten har påtalat dessa skräpiga bitar... Vi har inte vetat var de kommit från. Men nu vet vi!

Uppenbarligen håller kattfan på att äta upp vissa av möblerna inifrån! Vi kollade under soffan och under schäslongen och där finns det "kratrar" i stoppningen. Idag gick jag till zooaffären och skulle köpa "fyspray". Ni vet, en sådan där spray som får kattkräket att springa därifrån. Visste ni att de blivit förbjudna!? Det är visst något sorts EU-direktiv. Nu får jag söka dessa olagliga preparat via internet. Kanske kan man importera något från USA? Vad vet jag?

Idag åt vi grönsakspytt till middag! Godare än jag trodde. Och riktigt mätt blev man! Matlåda är fixad till jobbet imorgon. Matkassen är riktigt kul! Jag och frun står och laga middag tillsammans varje kväll. Jag tror vi kommer fortsätta med detta!

Hjälte

Hjälte...

Min trevliga kollega har en jättetrevlig hund! Jag har visserligen inte träffat hunden "på riktigt" eller "IRL - in real life", som det heter nuförtiden. Men har man en sådan trevlig matte måste man ju bara vara en trevlig hund! Eller hur!? Jag fick precis reda på att hunden ska gå och bli blodgivare! Det är stort!

Jag har själv alltid varit både blod- och plasmagivare. Ett tag donerade jag även trombocyter. Jag är även med i "Tobiasregistret" för benmärgsdonation och om det skulle gå riktigt illa för mig så är jag förstås organdonator. Och sedan är jag ju med i projektet SMS livräddare, vilket jag berättat om tidigare. Allt det här gör jag inte för att vara någon hjälte eller jobba lite på mitt karma. Det här gör jag för att jag själv skulle vilja att någon donerade blod till mig om det behövdes eller benmärg om jag skulle få leukemi. Och skulle jag behöva en ny njure eller hjärta vore det fint om det fanns en donator där ute någonstans. Och skulle jag falla ihop och få hjärtstillestånd så skulle jag verkligen uppskatta om en livräddare kom springande och räddade mig! Skulle inte du vilja ovanstående!? Se nu till att börja anmäla dig och registrera dig!

Kollegan, vars hund ska bli blodgivare, tänker nog så att om hennes hund någongång skulle behöva lite blod så vore det fint om en annan hund hade donerat ett par deciliter. Ett ormbett på en hund kan kräva flera blodtransfusioner för att rädda liv! Det verkar vara lite olika runt i landet med hur man belönar blodgivande hundar. Men en godispåse brukar vara standardbelöningen. Sedan får man en gratis hälsoundersökning. På vissa ställen får men gratis vaccination. Kolla mer här!

Man har visst börjat med blodgivande katter? Kan man krama några droppar ur den här skinntorra lilla katten!? Hmm, måste kollas upp!

Bilvande hjälte!?

Morris

"Morrisen-knårrisen!"


Det bedårande lilla livet! Vi är kära! Han "knårrar" som ett litet marsvin när man lyfter upp honom. Därav smeknamnet "Morrisen-knårrisen"... Han spinner så hela rummet skakar!

Jag säger som Morris förra matte: "Det är lyx i livet att ha en kattunge!

Välkomen, Morris!

Morris och Sigge! De kommer att älska varandra så småningom... *frääääs*


Idag hände det! Vi åkte och hämtade vår nya familjemedlem Morris! Åh, vad vi har längtat! Vi vill verkligen ha två katter! Mycket bättre om man har innekatter, då de leker och motionerar varandra. Dessutom klarar det sig själva på dagarna om vi är båda borta på jobb.

Just nu verkar Morris äga huset. Han går omkring med hög svansföring och leker med allt. Sigge är mycket irriterad och sur över den nya inkräktaren. Han följer honom på betryggande avstånd och ger ifrån sig rejäla fräsningar då och då. Något som Morris verkar strunta i totalt.

Vi gosar och kelar med båda. Det ska vara rättvist! Välkommen hem, Morris!

Morris

Morris, 8 veckor...


Vi är kära! Idag åkte vi till Danderyd och träffade vår blivande familjemedlem Morris! Här är bedårande!!

Vi såg honom, hans mamma och hans syskon. Ja, och familjen han bor hos nu. Mamma, pendlande pappa (han var inte hemma), tre barn en kattmamma och en hel drös med syskon. Det är en kaxig katt! Underbar och bedårande!

Vi är kära och längtar efter honom!

I hatten

"There is a cat in the hat!"

En hög med kattungar

Morris är den lilla katten högst upp...


Idag fick vi kontakt med en bekants bekant via Facebook. Det visar sig att det finns en kull med kattungar någonstans i Stockholm. Det finns även en ledig hankattunge. Vi fick se en bild och blev direkt kära i den lilla gråvita kattungen högst upp i bilden. Är det vår Morris? Han är sex veckor gammal.

Via SMS har vi ny "tingat" vår lilla kattunge. Vi ska dit och hälsa på honom när vi kommer hem. Vi längtar efter vår nya familjemedlem!

Sonen har adopterat en av kattungarna här på hotellet. Vi kallar henne "Spräcklis". Han är så fin med kattungen. Det kommer gå bra!


Kali nichta, lilla Morris!

Sorg

Idag var det ingen rolig dag att leva! Gamla gosiga vännen Gusten lämnade oss för gott...

Gusten blev 17 år, vilket är väldigt mycket för en katt. Han har funnits med oss och format vårt liv under en lång tid. De sista åren bestämde han allt i vår lilla familj. Han var ju den som var äldst!

Gusten har varit krasslig en tid. Vi har åkt fram och tillbaka till djursjukhuset för att ta blodprover och kolla medicininställning, Han blev stundtals bättre, men ingenting verkade fungera i längden. Förutom hyperthyrios (överaktiv sköldkörtel) fick han även hypertoni (högt blodtryck). De sista dagarna ville inte Gusten äta något, utan låg mest och vilade. Ibland stapplade han upp och kollade in oss andra eller gick på lådan.

Idag åkte jag och Gusten in till djursjukhuset. Jag kände på mig att det var för sista gången... Veterinären undersökte Gusten och bekräftade min misstanke om att det var dags att ge upp. Detta innan han skulle må riktigt dåligt och börja lida ordentligt. Även fast beslutet var väntat blev det svårt.

Gusten fick sin spruta och somnade in lugnt och stilla i min famn... Jag kände hur hans lilla pickande hjärta stannade efter en stund.

Det är sig inte likt här hemma! Det är tomt! Vem ska bestämma nu!? Vi saknar honom så mycket! Vi är så ledsna!

I träningsväskan, 2009

Ute och spionerar, 2009

Kompismys, Gusten och Sigge, 2008

Gusten älskade att sola på balkongen, 2008

Delar kudde med matte. Man sover så gott till ett spinn... 2009

Vi visste inte hur babyselen fungerade så vi testade på Gusten. Detta var innan sonen föddes, 2004

"Har du tänkt på en sak? Gusten har alltid ett spinn!"

Sov gott, Gusten!