Dinosauriemuseet...

Ganska läskigt i 3D... Jag lovar!


...heter det ju inte. Det heter "Naturhistoriska Riksmuseet", och det är alldeles fantastiskt!

Jag och sonen tillbringade hela dagen där! Vi kollade in alla utställningarna Vi har sett dem förrut, men det gör inget. Sedan käkade vi en god lunch. Han åt pannkakor och jag tog en god fiskgryta. Det hela avslutades med film på Cosmonova.

Filmen var i 3D och handlade om dinosaurier. Ganska läskigt att ha en Thyrannosaorus Rex flåsande fem centimeter från din nästipp!

Höstrusk är som gjord för långa sköna dagar på museum!

Facit

Melodikryss nr 42, 2010-10-23


Nu var det ett tag sedan! Men nu börjar vi komma på banan igen...

Kul

Idag gick det bra på jobbet! Det är kul!

Jag hatar IKEA!

Jag hatar verkligen IKEA! Fan, vad jag hatar det där djävla IKEA!! Ikväll åkte jag och frun in till djävulens påfund, IKEA!

Jag hatar varje minut på IKEA! Jag vill göra lidandet kort. Var noga förberedd innan besöket, spring in och plocka det du ska ha, ut genom kassorna, lasta bilen och dra! Fort som fan! Det där fungerar utmärkt om man inte är där med frun eller vilken annan kvinna som helst...

Då ska det kollas doftljus, julpynt, servetter, dukar handdukar och allt annat skit som vi inte ska köpa. Grälet började snabbt. Jag skrek högst och vi handlade det som jag hade planerat för. Det var en riktig säng till sonen och en stor hylla med korgar att förvara alla leksaker i. För att det hela slulle lite bli rättvist fick frun göra en del impulsköp också. Visst är jag snäll!?

Ut genom kassorna, massor av tusenlappar fattigare, började vi lasta bilen. Naturligtvis fick inte allt plats. Vi fick gå in i det djävla varuhusets inferno för att köpa ett rejält snöre och binda fast skiten i bagaget samt förankra bakluckan med rep till kofångaren. Sedan fick vi köra sakta hem. Hela vägen bad jag en bön om att inte allt skulle åka ut och spridas på E4:an. Men det gick bra!

Väl hemmabörjade vi röja, packa upp och bygga. Det gick faktiskt riktigt bra! Snyggt blev det! Nu hörde vi på nyheterna att IKEA rånas och man har visst smällt en bomb där!? Snacka om timing... Det var säkert någong annan som hatade IKEA!


Oj vad mycket svordomar!? Sorry....

Äntligen helgmys!

Bäst!


Jag vet! Så här års blir jag nördigare än vanligt! Jag blir en dansbandsnörd! Jag tycker det är riktigt kul med "Dansbandskampen"! Så är det!

Frun med vänninna dansar i Globen, tillsammans med 16.000 andra damer och försöker ragga på Martin Stenmarck. Hoppas de har det kul!

Jag, sonen och katterna har lördagsmys framför TVn. Heja "CC & Lee"!!!

Helgmys! Eller inte...?

Min fru har anmält sonen till en massa sportaktiviteter. Hon tycker det är viktigt och karaktärsdanande med sport för en liten pojke. Innan jag fattade någonting så går han och spelar både tennis och fotboll. Ofta och jämt! Och snart börjar simningen? När ska vi hinna leva?

Dessutom jobbar hon ofta på helgerna, så då är det jag som får vara sportförälder. Och jag kan ju ingenting om sport. Dessutom är helt ointresserad...



Anrika tennisklubben "Hellas"...


Först var det tennis. Träningen äger rum i kalla, lite slitna, tennistält. Tränarna var ett par unga killar som verkade gilla ungarna jättemycket. Man använder sig av riktiga tennisrack men har skumgummibollar istället för riktiga tennisbollar. Man tränar på backhand och forehand och varvar det hela med en massa lek.

Sonen var både svettig och lycklig efter en avslutad träningspass. Det var faktiskt kul att se!

Sedan fick det bli en jättesnabb lunch vid gatukötet på Ringvägen. Faktiskt en av Stockholms bästa gatukök! Så är det! Och jag vet!





Mycket anrik fotbollsklubb...


Sedan tunnelbana ut i förorten. Det kändes nästan lite exotiskt. Men frun tog bilen till jobbet i morse, så att hon skulle kunna komma snabbt iväg till turneringen... Stor turnering med en massa lag pågick. Matcher från 8 på morgonen till 19 på kvällen. Gudskelov så hade man delat upp matcherna mellan spelarna i sonens lag. Tack för det! En del stackars föräldrar och barn hade varit med sedan tidiga morgonen.

Sonen spelade två matcher. I första matchen sparkade han in två mål! Vilken hjälte! Laget fick en pokal och deltagarna ett diplom. Resultaten? Äh, skit i dem! Det spelar ingen roll om man vinner, huvudsaken man är med!

Sedan åkte vi hem trötta, rejält nerkylda men nöjda!

Lunch eller middag?

Torsdagsmat...


Här skulle jag skriva om vår kvarterskrog som serverar "lunch" fram till klockan 21. Här käkar vi ofta på torsdagar.

Men så kom jag på att jag skrev om detta tidigare innan semestern. Så nu får det vara! Men gott är det alltid!

Kolla här! Supergott! Alltid!

Morris

"Morrisen-knårrisen!"


Det bedårande lilla livet! Vi är kära! Han "knårrar" som ett litet marsvin när man lyfter upp honom. Därav smeknamnet "Morrisen-knårrisen"... Han spinner så hela rummet skakar!

Jag säger som Morris förra matte: "Det är lyx i livet att ha en kattunge!

Återträff

Några av oss 17 år senare... Retzinan är sval och god!


Ikväll träffades delar av gänget som arbetade ihop i Chania, på Kreta, 1993. Det var faktiskt riktigt roligt. Där var jag, Koumbaros, Partypinglan, Dalkullan och Smålänskan. När vi jobbade tillsammans kunde jag och Koumbaros nog tycka att de nya tjejerna var lite jobbiga. Tjejerna kunde nog tycka detsamma om oss. Men vi var på det stora hela ett riktigt bra team. Spridda i både åldrar och erfarenhet.

Alla var sig lika fast lite "vuxnare". Eller inte...? Alla hade fått barn. Partypinglan drev eget företag och hade precis fått bebis. (Hon var alltså Partypingla en gång i tiden... Tror knappast hon är det nuförtiden.) Dalkullan hade flera barn varav ett var ett nytt barn. Hon arbetade inom bankvärlden. Småländskan hade arbetat runt om i världen men var nu hemma och arbetade på ett energibolag. Hon hade hunnit med att få två barn. Koumbaros är den enda som är kvar i branchen. Fast han flyger över hela världen numer. Och jag har ju bytt branch lite fram och tillbaka genom åren...

Vi mindes, tittade på foton och uppdaterade varandra på allt. Konstigt att man inte sett på 17 år och ändå bara pratar på? Har man bott, levt, ätit, druckit ( för mycket ibland), skrattat och gråtit tillsammans en hel säsong så kanske en vis samhörighet finns kvar jämt? Och så har vi ju alltid Facebook!

Vi var på "Sonjas Grek". Jättegod mat! Men varmt! Hu, så varmt! Måste komma ihåg att bara gå dit när de har uteserveringen öppen! Men retzinan svalkade en del...

Välkomen, Morris!

Morris och Sigge! De kommer att älska varandra så småningom... *frääääs*


Idag hände det! Vi åkte och hämtade vår nya familjemedlem Morris! Åh, vad vi har längtat! Vi vill verkligen ha två katter! Mycket bättre om man har innekatter, då de leker och motionerar varandra. Dessutom klarar det sig själva på dagarna om vi är båda borta på jobb.

Just nu verkar Morris äga huset. Han går omkring med hög svansföring och leker med allt. Sigge är mycket irriterad och sur över den nya inkräktaren. Han följer honom på betryggande avstånd och ger ifrån sig rejäla fräsningar då och då. Något som Morris verkar strunta i totalt.

Vi gosar och kelar med båda. Det ska vara rättvist! Välkommen hem, Morris!

Högt

Det är högt! Dj-vligt högt!!


Idag är den en strålande solig, klar, skön och fin höstdag! Vi beslutade oss för att detta var den perfekta dagen att kolla in SkyView, den nya turistattraktionen här i Stockholm. Det är en hiss eller gondol, som klättrar utanpå Globen. Utsiken är fantastisk!

Vi bokade vår avgång på nätet. Man ska göra så sägs det. Sedan begav vi oss ut till Globen. Vi tog en skön promenad i det soliga höstvädret. Skönt! När vi närmade oss var det en massa folk i området. En hel del var skröniga och skrikiga. Det visade sig at Hammarby hade hemmamatch mot Assyriska på Söderstadion. Dessutom hölls det en välgörenhetsauktion för Bajen i området. Det stora "dragplåstret" var Alexander Skarsgård, vilken frun råkade se i folkvimlet. Så nu är hennes dag räddad!! Hmmmm....

Vi åt en näringsrik lunch på restaurangen "Gyllene måsen" innan det var dags för oss att stiga till väders. Man fick gå in och se en film/bildspel om Globen och om SkyWiev. Och sedan gick man in i själva gondolen. Man får bara vara 16 personer. Dörrarna stängs och vi beger oss uppåt...

Tidigare i livet har jag aldrig varit höjdrädd. Jag kunde klättra på höga höjder, vilket jag gjorde på teatern då det skulle ljussättas. Inga problem. Men nu har det blivit värre... Kan det bero på att man fått barn? En del hävdar det... När jag och frun var uppe i Eiffeltornet, här om året, så fick jag plötsligt ont i benen. Det var verkligen obehagligt. Men jag fattade att det berodde på höjdrädsla och tvingade mig upp. Alltså är man i Eiffeltornet så ska man upp till toppen! Frun har alltid hävdat at hon är höjdrädd. Men jag tror henne inte. Hon kan åka sittliftar i Österrike, där man sitter och dinglar med benen 30 meter upp i luften. Skit, vad illa jag mår! Men jag tvingar mig! Jag vill ju åka skidor...

Så kändes det lite i SkyView. Man får stå ut för att njuta av utsikten... Värst var det under uppstigningen. Det var verkligen högt! Men när man, så småningom passerade "ekvatorn" på Globen kunde man sluta oroa sig om höjden. Jag lyckades höja blicken och njuta av världens vackraste stad! Vi såg ut över Södermalm, city, Hjorthagen, Lidingö och långt, långt ut över vattnet. Och vände man sig om så såg man alla förorter söder om Söder. Vilken grön stad vi bor i!?

"Stockholm i mitt hjärta..."

Jag är otrogen!

Exet...

Min nya...


Krånglig teknik, skitdålig kundservice och dyrt. Nej, då fungerar inte "förhållandet"! Dags för skilsmässa!

När jag satt i bostadsrättsföreningens styrelse såg jag till att vi drog in Telia fiberLan, så vi hade ett alternativ till skit "tre-hål-i-väggen-Comhem". Nu har vi det. Jag hoppas vid gudarna att det funkar! Men grannarna verkar nöjda!

Nu har vi tecknat ett värsting-internet-uppkoppling med super hastigheten, digitalTV med box där man kan spela in från flera ställen samtidigt. Dessutom kan man hyra en massa filmer och bra program online. Och man kan Spotifya på TVn. Bara en sådan sak... Dessutom tecknade vi IPtelefoni med Telia, när vi ändå höll på! Nu djävlar kommer vi vara uppkopplade!
(Om allt funkar... *gulp*)

Meningen var att själva skiftet skulle starta starta på nyårsaftonen, vid midnatt. Men för att undvika att all teknik försvinner, som genom ett trollslag, på en gång har jag tecknat den nya tekniken lite tidigare än den gamla försviner. Så vi hinner byta alla sladdar och boxar.

Nervöst, men kul!!

Kånkar

Träningsvärk imorgon!


Vi har sålt vår vind! Däruppe kommer det att byggas superlyxiga lägenheter som endast ett fåtal kommer ha råd att bo i. Men vi får in kosing till föreningen och kan sänka våra avgifter rejält! (Hoppas jag...)

Man har byggt nya, mycket mindre förråd i källaren. Mycket mindre förråd!! Problemet är att jag och frun hamstrar. Vi hamstrar mycket och på olika sätt. Vi bodde tidigare i gårdshuset. När vi flyttade orkade vi aldrig tömma vårt förråd där borta. Därefter fyllde vi et nytt vindsförråd i gatuhuset. Därefter hyrde vi ett jättestort extraförråd i källaren. En del av det förrådet är visserligen ett förråd för mina jobbsaker. Varuprover, utställningar och sådant.

Nu ska vi tömma två språngfyllda förråd och få ner dem i ett minimalt förråd. Det kommer inte att fungera. Vi måste rensa vårt stora extraförråd för att frigöra plats. Och mycket måste kastas! Mycket!

Jag gick upp på vinden och sorterade och kastade saker. Om man inte saknat en sak på typ tio år, då kan den kastas. Eller hur? Det var faktiskt jobbigt att gå igenom förråden. Jag har en hel del från salig far och salig mors dödsbo. Sådant som jag och bröder inte gått igenom ännu och delat upp mellan oss. Usch, jobbigt var det! Många minnen från barndomen. Lite leksaker, skolböcker och annat. När jag var liten fick alla barnen skolböcker som man sedan fick behålla! Så gammal är jag... Jag valde att behålla saker som har affektionsvärde. Sådant som betyder någonting, även om det inte är användbart.

Sedan gick jag ner i det stora förrådet för att frigöra lite yta. Som jag slängde! Jag insåg att frun är en värre hamster än jag! Jag lyckades slänga ut en massa. Lite räddade frun tillbaka från grovsoprummet, men jag slängde skiten igen. Allvarligt, behöver man sju påsar fulla med golfbollar när man bara spelar två gånger per år!?

Kånkat, burit släpat, gråtit lite, slängt, sorterat, stuvat in. Nu har vi ordning på våra saker. Skit att göra, men skönt när det är gjort!

Natti, natti!

Morris

Morris, 8 veckor...


Vi är kära! Idag åkte vi till Danderyd och träffade vår blivande familjemedlem Morris! Här är bedårande!!

Vi såg honom, hans mamma och hans syskon. Ja, och familjen han bor hos nu. Mamma, pendlande pappa (han var inte hemma), tre barn en kattmamma och en hel drös med syskon. Det är en kaxig katt! Underbar och bedårande!

Vi är kära och längtar efter honom!

Nej!

Nej, nej, nej, nej....


Gud vad jag skäms! Hur kunde ni rösta in rasister? Vi har ju lagar mot rasism! När jag går på stan så går jag med blicken nedåt. Jag är helt enkelt för generad att att möta någon annans blick.

Vi bor i ett mångkulturellt samhälle! Folk har alltid rört på sig! På femtiotalet kom italienarna och jobbade på Scania. På sextiotalet kom jugoslaver och greker då vi behövde en massa arbetskraft. Finnarna har vi tagit emot hela tiden. Vi har tagit emot en massa välutbildade människor som vill jobba hos oss. En massa nya företag har startat och ger klirr i kassan för staten.

Skillnaden nu är att de som kommer är trasiga, traumatiserade flyktingar. Folk som inte alls vill lämna sina länder, utan som tvingats till det för att överleva. Tror ni Sverige är så himla fantastiskt? Kolla vädret utanför ert fönster! Det finns faktiskt bättre länder!!

Nu går 40-talisterna i pension. Snart blir de sjuka och krassliga. Vem ska torka bajset i deras rumpor!? Vi behöver mer folk i vårt land! Vi är för få för att kunna ta hand om denna jättegeneration. Vem ska göra jobbet?

Kanske skulle man deportera alla skåningar och blekingar från Stockholm!? Skicka dem på godsvagnar hem till Skåne och Blekinge. Sedan sätter vi alla spadarna i jorden och separerar dessa smittade landskap och ger dem till Danmark. Där finns det ju bara en massa galna rasister. Då skulle vi slippa dem!

Fast, vid närmare eftertanke, då skulle ju jag också bli en djälva Sverigedemokrat...
Åh, vad jag skäms!

Stolt

Bajen!

Jag kommer bli värdelös som sportpappa! Jag hatar att se på sport. Fattar ingenting och har inget intresse. Men sonen spelar i Hammarby IF och det hejar jag på! Det ligger liksom i blodet om man kommer från Södermalm.

Jag är stolt!

Ännu en dag på jobbet

Verkligen snygg! Gillar solbrännan! Eller är det rost...


Trevlig arbetsdag på en operationsavdelning med min toppenfina kollega. Hon den där glada som är lite "Ko-ko". Man får inte vara fåfäng i det här jobbet...

Bröllopsdag

Bra!

Idag har jag och frun bröllopsdag. Vi firade det genom att gå och se filmen "Toy Stories 3". Den var riktigt bra! Se den!

Hemma igen!

Hemma igen!

Hemresan från Kreta gick bra. Vi hann med sol, bad och mat innan vi åkte ut till flygplatsen. Vi hade sällskap med Gävlebon som skulle hem med samma flyg. Han är alltid nere tre eller fyra veckor varje år. Han fungerar som gruppens sambandscentral. På flyget var vi dessvärre omringade av familjen "Damp". De sprang upp och ner, fram och tillbaka, skakade i säterna, skrek, snorade och var allmänt vidriga! Jag blundade och tänkte att om flyget skulle störta skulle det i alla fall föra något gott med sig...

Vi lyxade till det med en taxi hem från Arlanda om kom hem strax efter midnatt. Gosade med Sigge, bäddade rent i alla sängar och föll i sömn. Man sover skönt i sin egen säng! Borta bra men hemma bäst! Efter totalt fyra veckor utomlands denna sommar kan jag tänka mig att stanna hemma och möta hösten!

Nackdelen med att ha sen semester är dessvärre det att det är fullt upp på jobbet. Det är som att kasta sig in i en lavin. Just nu vet jag knappt vad som är upp eller ner. Men det gör inget. Jag har haft semester och laddat batterierna. Jag är redo! Just nu är jobbet kul! Cheferna är bra, kollegorna underbara och mitt jobb verkar uppskattas igen. Gud, vad skönt!

18 år!

En pizza ska avnjutas av gott sällskap!


Idag har jag och frun varit tillsammans i 18 år! Det börjar bli strävsamt, eller hur!?

Vi hade en trevlig kväll med vännerna och före detta kollegorna. De bor båda kvar på Kreta, är gifta och har familjer. Den ena kollegan, hon från Hälsingland, har startat en egen liten butik. Där säljer hon en massa roliga och vackra saker. Bland annat smycken som hon tillverkat själv. Kolla här!

Det fiffiga är att butiken ligger granne med en pizzeria. Är man egen företagare så har man aldrig ledigt. Butiken är öppen från tidigt till sent. Så vi gick över och beställde goda sallader och pizzor. Sedan tog vi ett bord och några stolar och bar över till oss och ställde utanför butiken. Då kunde vi ha ett öga på butiken och samtidigt avnjuta en god måltid i glada vänners sällskap!

En sval retzina gör sig så gott i den heta sommarkvällen...

Fawlty Towers

Skulle kunna vara vår hotellfamilj...


Vi bor på världens bästa hotell. Ett litet lägenhetshotell direkt på stranden. Det finns en restaurang och en bar. Helt fantastiskt! Många av oss har varit här sedan 1992 då hotellet var helt nybyggt. Lägenheterna är otroligt stora och rymliga.

Hotellet ägs av en grekamerikansk familj som kommer från Kreta och San Fransisco. Och med dessa galna gener kanske man kan förstå att det blivit som det är. Hotellet har inte renoverats på hela tiden. Rummen och möblerna börjar bli slitna.

Familjens medlemmar är alla väldigt egocentriska på olika sätt. Pappan är en riktigt gammeldags kretensare med allt vad det innebär av stolthet och temperament Mamman är en elegant dam som har ett förflutet som dansös. Stolt i sin hållning och vacker, trots sin aktningsvärda ålder. Hon börjar dagen med tio cigaretter och ett par glas vin vid havet, innan hon tar sin simtur på morgonen. Sedan förflyter dagen fram vid havet med vin och cigaretter. Inte så hälsosamt men hon ser ut att njuta. Problemet är sonen! Sonen är den som ska driva hotellet. Han är illa däran!

Han har skött hotellet och stått i baren sedan han var tonåring. Han har festat och raggat tjejer hela livet som om morgondagen inte fanns. Men åldern tar ut sin rätt. Bruket har blivit ett missbruk! Och hur många ragg får en lönnfet fyrtioårig alkoholist!? Inget alls! Han har blivit ganska patetisk! Det är synd om vår vän och vi tycker om honom! Men man kan inte ha en alkoholist i en bar! Det är som att sätta en diabetiker i en gottkiosk!

Hotellet förfaller, personalen slutar, standarden på restaurangen sjunker och ingen vill vara i baren då vår vän är skitfull eller har något av alla sina vredesutbrott. Varför är det så här? Vi vänner är trogna och försöker stötta. Vi tar vad vi vill ha i baren och betalar, i efterskott, till dagpersonalen som i alla fall är nykter. Det enda positiva är att vi kan hyra lägenheter för en mycket billig penning. Men det lilla hotellet kunde vara så mycket bättre, med så små medel. Och vi fruktar för vår väns liv! Det kommer inte att hålla...

Till saken är att vi inte är så förvånade då vi sett förfallet genom åren. Vi har gjort allt vi kan för att tala de inblandade till rätta. Utan något som helst resultat. Det hela är nog värst för Gävlebon, som inte riktigt sett hela upplevelsen med nykter syn. Nu är han helnykter och ser de här avigsidorna på ett helt annat sätt! Han är till och med osäker om han ska återvända... Det skulle vara tråkigt!

Vi kanske får hitta ett annat "vattenhål" nästa år?

I hatten

"There is a cat in the hat!"

Vännerna skingras

Snälla, kom ihåg... HÖGER sida av vägen!'


Vi är världens underbaraste gäng! Och vi träffas en gång per år på vackra sköna Kreta! Vi hade nog aldrig lärt oss känna varnadra om det inte vore för den underbara stranden i Agia Marina och vårt lilla hotell.

Det är alltid kul att komma ner sist när hela gänget är samlat! Många pussar och kramar och en massa skratt. Bilden här ovanför är på tre av walesarna. De hyrde en bil och åkte ut på utflykt. Tre galna kvinnor i en liten bil och så ska de köra på "fel" sida av vägen! Huvva! Men det måste ha gått bra eftersom de kom hem igen och bilen inte var buckligare än när de hyrde den på morgonen.

Idag åker walesarna hem! Göteborgarna, skåningarna och vänfamiljen från förorten har redan gjort det. Snart är det bara vi kvar. Många tårar blir det! Men vi ses ju nästa år igen! Och så på Facebook, där vi har vår egen klubb...

Rydym yn caru chi!
(Ska betyda: "Vi älskar Er!" Men man kan inte alltid lita på de där översättningsprogrammen...)

En hög med kattungar

Morris är den lilla katten högst upp...


Idag fick vi kontakt med en bekants bekant via Facebook. Det visar sig att det finns en kull med kattungar någonstans i Stockholm. Det finns även en ledig hankattunge. Vi fick se en bild och blev direkt kära i den lilla gråvita kattungen högst upp i bilden. Är det vår Morris? Han är sex veckor gammal.

Via SMS har vi ny "tingat" vår lilla kattunge. Vi ska dit och hälsa på honom när vi kommer hem. Vi längtar efter vår nya familjemedlem!

Sonen har adopterat en av kattungarna här på hotellet. Vi kallar henne "Spräcklis". Han är så fin med kattungen. Det kommer gå bra!


Kali nichta, lilla Morris!

Vattenlandet

Omväxling!


Vi rymde från vårt lilla hotell och tog ett liten biltåg upp till vattenlandet! Här spenderades hela dagen tillsammans med våra vänner förortsfamiljen. Vi plaskade runt i pooler och åkte i en massa rutchkanor.

Lika kul för vuxna som för barn!

Strand

Livet leker...



Siesta...


Efter att nyligen tillbringat två veckor i Spanien så kom vi in i den lugna semesterlunken snabbt.

Vakna, morgondopp, frukost, stranden, lunch, stranden, dusch, middag, nattdopp och lite häng i baren. Dagarna avslutas sedan med att sitta på balkongen, höra på vågorna och läsa en god bok.

Skönt!

Äntligen hemma!

Man mår bra av en glass efter lunchen...


Ja, nu är vi äntligen "hemma" igen! Resan gick bra. Lågprisflygbolaget gick på tid. Vi reste tillsammans med vänfamiljen från förorten. Fyra vuxna och tre barn. Alla barnen skötte sig exemplariskt! Och det gjorde vi vuxna med.

Vi kom fram till hotellet på kvällen. Taxibilarna som skjutsade oss körde med taxameter. Wow! Det har inte hänt på tjugo år. Den ekonomiska krisen verkar ha styrt upp vissa ting? På hotellet fanns hela gänget! Åh, vad vi älskar dem allihop!

Skåningarna hade anlänt precis innan oss, men hade redan hunnit med ett nattdopp. Walesarna och Göteborgarna satt med Gävlebon och drack drinkar i baren. Ja, inte Gävlebon, för han har blivit hälsosam och kör numer alkoholfritt. Starkt gjort! Jag drack en hel del retzina tillsammans med Koubaros. Sent blev det och det är skönt att veta att två vilsamma veckor ligger framför oss!

Αγαπώ την Κρήτη!

Lata dagar...

... kan göra att bloggen stannar av lite!


Vet inte riktigt om datauppkopplingen fungerar på Kreta. Vet inte riktigt om jag orkar blogga online!? Kanske bara slappar jag och stannar upp lite i livet? Jag behöver nog det! Lovar i så fall att blogga "analogt" med dagbok och publicera allt här efterråt. OK!?

Fördelen med sen semester är att alla blir så himla avundsjuka när man åker iväg! *hehehe*


Kali nichta!

Nu sticker vi!

Dimitri Mitsopanos med låten "Thessaloniki! (Volymen kan behöva skruvas upp...)
Det här var en toppenhit när vi bodde i Chania. Alltid känslomässiga danser i sena timmen! Underbara minnen!


Nu drar vi! Väskorna är packade. Imorgon sover vi ut, packar det sista och drar till Arlanda. Vi tar en taxi till Arlanda Express och sedan tåget ut. På flygplatsen behöver vi shoppa en del. Jag behöver nya badbyxor och nya solglasögon.

Förmodligen kommer vi käka en näringsrik lunch på Mc Donlads i Sky City, innan vi "boardar" planet. Vi flyger ju lågprisbolag och då gäller det att vara mätt och belåten!

Nere på Kreta har gänget samlats. Bilder dyker upp hela tiden på Facebook. Lunch på stranden, drinkar i baren och middag på någon mysig taverna. Åh, vad vi längtar!
Gänget från Wales är redan på plats, Göteborgarna är där, "Koumbaros" är på plats. Imorgon kommer gängen från Stockholm och Skåne. Då är vi alla samlade igen! Som alltid den här tiden på året.

Dagarna blir lojja och slappa. Det som är skönt med att återvända till Kreta är det faktum att jag och frun har gjort och sett allt på ön. Vi behöver inte utforska och kolla in allt. Vi vet! Vi har ju bott där! Vi kan slappa med gott samvete! Det enda vi gör i gänget är att ligga på stranden och lata oss. Från klockan tio börjar vi tala om kvällens middag. Vad är vi sugna på? Vilken taverna? Stranden eller uppe i byarna? Eller kanske inne i stan? Vi kan alla menyer och vet vad som finns var. Ibland går hela gänget till samma ställe och ibland delar vi på oss lite. Men vi äter gott och dricker gott. Och många glada skratt blir det! Sedan blir det party i baren och kanske ett nattdopp...

Jag älskar mitt Grekland! Αγαπώ την Ελλάδα μου!

Kali nichta!

Korkade idioter

Kan man fylla en hel kontinent med så dumma och obildade människor!?


När jag satt och jobbade lite på kvällskvisten, eller natten, så fick TVn stå på. Just nu går det en dokumentär om barn i USA som lär sig hantera vapen. Sexåringar som går i "vapenutbildning" tillsammans med sina föräldrar, som ivrigt peppar barnen.

Här hemma får sonen inte ha en enda krigsleksak. Han har visserligen haft ett par vattenpistoler, men de har gått sönder efter ett par dagar. Vill han absolut ha pistoler eller spjut så får han använda pinnarna från parken. Men de kommer inte innanför dörren!

USA är ett otroligt sjukt land fullt av dumma människor! Jag måste komma ihåg att inte se på kommersiella TV-kanaler sent på kvällarna. Seriositeten är som minst just då. Skäms TV4 för att sända en sådan skitdålig "dokumentär"! Blä!


Natti, natti!

Jubileumsdagar

Jubileum...


Så här i skiftet augusti-september är det många datum att hålla reda på. Viktiga datum! Fruns födelsedag, fruns namnsdag, vår förlovningsdag (idag!), den dagen vi faktiskt blev tillsammans, svågerns födelsedag (som jag bara minns därför att det var samma dag som vi blev tillsammans..) och förstås vår bröllopsdag.

Vi jobbade tillsammans på destinationen i Grekland. Men det tog ganska lång tid innan vi blev tillsammans. Det hände först i slutet av säsongen. Vi har verkligen inte haft bråttom! Det tog hela åtta år innan vi blev förlovade, tio år innan vi gifte oss och tolv år innan sonen kom till världen. Snart har vi varit ett par i tjugo år! Jösses, det är strävsamt!

Det bästa med frun är att hon står ut med mig! Och så är hon så himla bra på alla sätt! Grattis till oss! Grattis till mig!!



Strävsamt par...

Torsdag

Torsdagsmat...


Här i kvarteret har vi en toppenbra lunchrestaurang. De serverar dagens lunch mellan klockan 11.00-21.00. På förmiddagen sitter det mest byggarbetare och målare och äter, vid normal lunchtid är det mer "normala" lunchmänniskor från arbetsplatserna här runt omkring. Men på eftermiddagarna och kvällarna kommer alla skiftarbetarna. Taxichaufförer, ambulanspersonal, brandmän och en massa poliser. Kan man hålla liv i lunchrusningen från förmiddag till sen kväll har man god mat!

Idag jobbade jag hemifrån och frun jobbar kväll. Detta innebar att vi hade chansen att äta lunch tillsammans. Det händer inte ofta och är mycket trevligt när det händer. Frun jobbar ju skift och jag har oregelbundna arbetstider och reser en del.

Nu har vi förvisso precis haft fyra veckors semester tillsammans och har två veckors semester framför oss. Så vi har ju hunnit umgås en del... Men vi har en hel del att ta igen på den fronten! Och vem vet hur det blir resten av hösten, vintern och våren? Bästa att passa på!

Vi åt torsdagsmat! Ärtsoppa och pannkakor! Och det var gott! Hemlagad ärtsoppa och pannkakor som steks direkt på beställning. Inga varmhållna "pankisar" här inte! Dessutom har man något specialrecept på smeten. Jag tror man har lite smält smör i smeten, för pannkakorna blir lite "frasiga". Och så har man lite kanel i, vilket gör det riktigt gott. Serveras med sylt och grädde. Frun åt med god aptit, trots att hon egentligen inte gillar soppa.

Jag tror inte jag ätit ärtsoppa sedan min mormor levde. Det är riktigt gott! Utanför var det kallt och regnade. En kulen och kall höstdag är det perfekt med en god soppa! I vinter ska jag laga goda och mustiga soppor! Så får det bli!

Det är den här restaurangen jag talar om...

Längtan

När sonen började på dagis, eller förskola som det egentligen heter, så skulle vi göra en "längtansbok" till honom. Det var en lite bok med bilder i, som personalen kunde ta fram om sonen skulle bli ledsen och längta hem.

Vi gjorde en liten bok med bilder på hela familjen, katterna, älsklingsgosedjuret "vov-vov" och en massa annat. Personalen laminerade hela boken. Den blev jättefin!


Här är min egen "längtansbok";





Snart är vi "hemma" igen....




Tzatziki...



Taramosalata...




Horiatiki...



En sval retzina på balkongen...



Ι πολύ για την Ελλάδα μου! Τα λέμε σύντομα!

Skum kille!

Sonen...


Igår kom det en kallelse från S:t Eriks ögonsjukhus. Sonen är kallad till sin årliga synkontroll. Vi har väntat på att få göra den här undersökningen. Sonen har nästan vuxit ur sin gamla glasögon.

Vi fick en tid redan nästa vecka. Men då är vi ju bortresta på semester. Så jag ringde direkt och skulle boka in en ny tid. Och då fick vi en tid redan idag. Snabbt och smidigt!

Jag hämtade sonen lite tidigare från skolan. Vi tog bilen över till sjukhuset på Kungsholmen. Sonen fick först ögondroppar och en timme senare träffade vi läkaren. Ögondropparna vidgar pupillerna. Sonen ser fortfarande ut som om han käkat konstiga svampar. Han påminner om "Mogwai", ni vet de där figurerna från filmen "Gremlins". Han ser skum ut! Dessutom blev det ju inte bättre när vi kom ut från sjukhuset. Himlen var mörk och regnet stod som spön i backen. Sonen hade kepsen djupt nerdragen över pannan och hade ett par stora solglasögon över sina vanliga glasögon... Skum kille!

Nu är han nere på Kanalplan och tränar fotboll. Måtte han ha någon sorts ledsyn! Bara han inte springer in i någon av de andra killarna!

Jag är på!

Kreativitet på högvarv...


Idag var det en dag av många nya idéer. Riktigt kul när man plötsligt känner att det lossnar och man får flöde på tankarna. Men nu känner jag lite panik över allt som måste bli färdigt innan helgen. Tror dessvärre att jag tagit lite vatten över huvudet.

Jag får försöka jobba lite på nätterna så ska det nog gå. Heja!

Uppdaterad blogg

Jag är på banan igen!


Nu är bloggen uppdaterad igen. Ni får scrolla ner till den 26/7 om ni vill fylla alla luckor.

Ha det gott! Natti, natti!

En riktigt bra film

"Efter bröllopet" av Susanne Bier.


Jag har sett den tidigare! Den var lika bra då! Blev överraskad av att finna den i kvällsen filmtablå. Såg den en gång till och grät lika mycket igen!

Facit

Melodikrysset är löst! Det var ett par veckor sedan. Och snart sticker vi utomlands igen, så då dröjer det ett par veckor till innan ni kan se facit här i bloggen.

Jag lyckades inte få till någon bild, så jag redovisar facit så här istället;

L12 och L1: ALF ROBERTSON

V9 och V6: ROSA BAL

L2: NILSSON

V10: SONYA (OBS Stavningen...)

L11: ONT

V14: TUFF

V1: RINGBOM

L3 och V13: BOND LULU

V7: DANSKA.

L8: NIKLAS

L4 och V15: MONA STOR

L5: MARKOOLIO

Melodikryss nr 33, 2010-08-20

Åter till jobbet...

Klicka på bilden....


Första arbetsdagen efter fyra veckors skön semester! Idag åker jag till västkusten på konferens. En helt okey start. Konferenserna är alltid en kreativ vitamininjektion i arbetet.

Dessutom åker vi ju hem till Kreta om typ två veckor!

Yiassou, Hellada!

Gammal fru

Världens underbaraste!


Den senaste veckan har mest ägnats åt planeringen av fruns födelsedag! Det blev en mycket rolig kräftskiva. Vänner kom från när och fjärran. Vi åt och drack och drack lite till!

Sedan dansade vi till en toppenlista på Spotify. Kul var det! Och varmt! Mycket varmt! Det var så varmt att folk gick och dog på Stockholms gator. Puh!

Idag är vi nog lite tröttare än vanligt....

Migrän

Skit!


Jag lider av migrän. En djävulsk migrän som heter "Horthons huvudvärk". Den är ärftlig, så jag får skylla på dåliga gener. Uppenbarligen ärvs den från fader till son. Hoppas dock att sonen slipper helvetet!

Inatt fick jag ett migränanfall. Det var länge sedan sist, Åtminstånde två år sedan. Fy sjutton var jobbigt det är. Jag hade dock medicin hemma. Tog den och somnade någongång vid femtiden på morgonen.

Vaknade därför alldeles försent, någongång vid elvatiden på förmiddagen. Och jag som hade en lunchdate med kvinnan som jag kallar min syster. Ringde henne och avtalade om plats och sprang ner i garaget och tog bilen. På vägen kände jag att jag fortfarande mådde ganska dåligt. Men jag försökte förtränga det.

Vi sågs på det stora köpcentret och lyxade till det lite med att gå på en av de fina restaurangerna Det skulle vi inte gjort! Jag började må illa redan innan maten kom in. Jag hade beställt en jättegod räksallad. När rätten kom in hade jag svårt att föra en normal koncentrerad konversation. Efter ett tag var jag tvungen att avslöja att jag mådde dåligt. Jag tog min mat i en "doggybag". Precis innan vi skulle skiljas så kände jag att det var kört.

Jag gav "syster" mina ytterkläder och min mat och sprang på toaletten och kräktes lite. Puh! Sedan fick jag sitta i friska luften lite innan jag kunde köra hem! Djävla skitdag!

Analog blogg!

Gammaldags blogg...


Har inte varit uppkopplad under hela semestern. Orkar inte leta efter ett internetcafé. Tycker dessutom att det kan vara skönt att slippa allt informationsflöde och uppdaterande under semestern.

Jag har därför skrivit hela bloggen "analogt". Är inte det riktigt "retro"!? Alltså vi snackar papper och penna!? Minns ni? Kul har det varit i alla fall!

Hemresa

Det är väldigt gult! Och lite trångt! Och ingen stolsficka finns det! Och så kan man inte fälla ner ryggstödet...


Dags för hemresa! Frun och sonen gick till poolen, medan jag städade lägenheten. Jag är bra på att städa! Frun hade ju dessutom haft huvudansvaret för packningen så arbetsfördelningen var schysst. Tvättmaskinen gick med sängkläder och handdukar, medan jag dammtorkade, dammsög och skurade. Tack gode gud för aircondition!

Taxin kom och hämtade oss på avtalad tid. Vi fick en hel minibuss för oss själva. Vi kom till flygplatsen lite för tidigt. Incheckningen hade inte öppnat ännu. Frun spanade efter vilken incheckningskö vi skulle stå i medan jag förströdde sonen. Frun hade en teori om att incheckningskön till Bologna så småningom skulle bli vår kö, så hon ställde sig i kö där, tillsammans med några andra förvirrade svenskar. De visade naturligtvis att de som drog vinstlotten stod i kön till Liverpool. Det var den kön som sedan blev till Stockholm. Stockholm förresten, flyget går ju till Skavsta i Nyköping. Men Ryanair kallar ju även Västerås för Stockholm, så de verkar ju inte ha någon koll på georgafin direkt... Man får helt enkelt vara glad om de landar på rätt landningsbana!

Sent omsider blev vi incheckade och hann med en sen lunch innan det var dags för ombordstigning. I gaten utbröt det dock kaos. Folk som hade för stort handbagage fick betala hutlösa summor för att få med bagaget. De tvingades även att checka in bagaget, vilket "kostar skjortan". När vi gått ombord kom det en stressad man in i planet. han var mycket arg. Troligen hade det varit mycket hätska diskussioner ute vid gaten. Vid närmare syn såg jag att mannen hade två tröjor, tre par skjortor och tre par byxor på sig. Måste säga att det var kreativt. När personalen klagade på att väskan var för stor så hade han öppnat den och börjat satt på sig kläder, istället för att betala. Han lyckades ta sig ombord utan att behöva betala en cent! Respekt!

Vi landade på tid. Det gör man alltid mer Ryanair! Det var sent och vi tog bilen hem. När vi kom hem lade vi oss på hallgolvet allihop och pussade på katten. Han försökte spela cool, men han hade saknat oss också. Det märktes!

Natti, natti!

Boktipset

"Ninna-ninna-ninna-na-na...."


Har ju inte läst böcker på flera år. Orkar inte! Finner ingen ro eller koncentration! Har nog haft svårt med synen. Läsglasögon är grejen, uppenbarligen. Har inte fattat det förut!

Just nu läser jag "lättsmälta" strandböcker. Inget avancerat, alltså. Planen är att gå vidare till lite mer seriös litteratur under hösten och vintern. Längtar efter en god bok när jag ligger på något hotellrum i ett insnöat norrland i vinter. Måste bli lite bättre på att skilja arbetstid från fritid!

Läste en ganska medelmåttig bok om "systerskap". En massa kvinnoskildringar, vilket är helt OK. Kvinnor, systrar och barnmorskekollegor. Rebelliska kvinnor som vill ta tag i utvecklingen på egen hand.

Huvudhandlingen är en familj i förfall. Mannen har varit otrogen, föräldrarna ska skiljas och huset ska säljas. Man försöker med terapi. Mannen är den dumma som varit otrogen och kvinnan är offret. Familjen står inför katastrofal splittring. Fast det ordnar sig i sista minuten. Sorry för att jag avslöjar slutet...

Tänker ett tag på mig själv och de jag känner. Jag har faktiskt ingen manlig vän eller bekant som bedragit sin käresta. Däremot känner jag en handfull kvinnor som varit de som bedrog. En gång i min unga vuxentid blev jag bedragen av kvinnan som jag älskade. Det gjorde ont! Det var faktiskt jättetaskigt gjort. Rent av elakt!

Så min erfarenhet av otrohet är att kvinnorna står för merparten! Kanske har jag fel!? Men om jag träffar Katerina Janouch någon gång så ska jag berätta det. Inte för att hon skulle bry sig...

Buenas noches!