lördag 24 april 2010

Socialt inkompetent


Pinsamt!


Är det inte pinsamt med folk som inte kan uppföra sig!? Jag blir generad ända ut i hårrötterna. Jag vill be hela världen om ursäkt för deras otrevliga beteende, som om det var mitt fel att en del människor saknar, eller bara glömt bort, vad god uppfostran är...

En del barn kan bli så sura och arga så att det nästan "hänger åskmoln" över huvudet på dem. De är så sura så att det signalerar sin upprörda sinnesstämning med hela sitt kroppsspråk, sitt tal och hela sin närvaro. Ingen i omgivningen kan undgå att det där är ett riktigt surt barn! Men vi vuxna kan överse med att det handlar om ett barn. Oftast brukar de här humörsvängningarna gå över på någon minut. Och gör de inte det så struntar vi i det. Det är ju föräldrarnas problem att ta itu med det! Eller hur!?

Idag var jag i ett socialt sammanhang då en vuxen, medelålders människa signalerade hela sin "surhet" för omgivningen! Pinsamt! Det är skillnad på vuxna och barn! Vi vuxna kan uppföra oss socialt! Alla har vi haft en dålig dag hemma, men ändå varit glada och presterat bra på jobbet. Eller tvärt om haft en skitdag på jobbet, men ändå inte låtit familjen lida för detta faktum.

Den här personen, en kvinna i fyrtioårsåldern, var sur, Av någon anledning, ingen vet varför. Inte ens hennes man visste varför, efter hon inte talat om anledningen till hennes surhet. Hennes surhet kunde hon inte dölja eftersom "alla kan ha en dålig dag". Så därför lade hon sordin på hela stämningen bland sällskapet som skulle njuta av en skön vårdag i solen!

Trist, lilla ouppfostrade människa! Om du inte kunde dölja din irritation gentemot omvärlden kanske du skulle ha stannat hemma!? Det anses som ouppfostrat och pinsamt av vuxna människor att bete sig som små barn. Vuxna människor anses kunna klara av sociala sammanhang och dölja sina primitiva känslor. Men det kunde ju inte du! Och jag försökte "släta över" och be om ursäkt! Varför då!? Det var ju du som gjorde bort dig!

Skäms!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar