Kalo mina! God månad!

Ny månad! Kalo mina, önskar jag alla mina vänner i Grekland! Ja, det önskar jag er alla förstås! En riktigt god december!

Advent är här! Allt är pyntat och alla ljus brinner. Sedan kommer julen. Jag gillar verkligen julen. Då ska man ta det lugnt. Det är därför man städar så mycket och fyller skafferiet och kylskåpet med så mycket mat. Det är för att man ska kunna njuta av det välstädade hemmet och frossa i den goda maten. Bara skön avkoppling och umgås med familjen... Precis så ska det vara!

Fast så kommer kanske inte vi ha det i år. Vi ska dra ner till Österrike i bil. Två dygns marathonkörande genom Europa. Julafton vaknar vi på ett hotellrum för att sedan ha tillträde till vår lägenhet. Någonstans på vägen ner ska vi handla all julmat. Fast julskinka, lax och löjrom får vi ha med oss hemifrån. Och köttbullarna förstås!

På juldagen står vi i backen redan på morgonen. Solen kommer att stråla och vi kommer att susa ner för de sköna backarna i alperna. Ja, ja, värre kan man ju ha det!'

Men först ska vi ta itu med den nya månaden. Kalo mina!

En skön dag!

Sol i backen! Men blir så glad... (Bilden tagen efter lunch!)

Lunch...

Idag vaknade jag tidigt av sång vid sängkanten! Ett lååångt popurri av olika födelsedagsånger, allesammans inramande av det glada tillropet; "Ska man inte va´gla´, på sin födelseda´, när ska man då vara gla´? Pling, plong!" Sedan lite frukost på sängen.

Solen sken och snön gnistrade så vi kom ut snabbt i backarna. Folk låg väl och sov på morgonen, antar jag? För när liftarna öppnade var vi nästan först i backen. Nypistade backar med ett par centimeter nysnö på. Helt fantastiskt! Vi var så lyckliga att vi bara skrek!

Eftersom det var sista dagen i backen åkte vi så mycket vi kunde och så länge det bara gick. Vi tog dock en paus för lunch. Dagen till ära blev jag bjuden på storslagen lunch i backen. Vi inledde med varsin liten jägermeister. Frun har ju ett förflutet som guide i alperna och regredierade väl lite till sin ungdom. Kul hade vi och gott var det. Och vi blev nog lite mjukare i knäna efteråt..

Sedan mysmiddag hemma och lite melodifestival! Hepp!

En skön dag!

Sol...

gnistrande snö och skön skidåkning! Det sammanfattar faktiskt hela dagen!

Vi var uppe i backarna ganska så tidigt i morse. Åkte på en del innan vi stack hem och käkade lunch. Sonen hade beställt våfflor med sylt och grädde, och så fick det bli. Sedan snabbt ner till skidskolan i Björnvallen.

Idag var det avslutning med uppvisning. Det blev kalas med varm saft och kexchoklad samt en liten uppvisning i slalomåkning. Därefter diplomutdelning och kramar till skidläraren. Men det blev lite mer dramatik än vad man förväntade sig. Den lilla liften fick motorstopp så barnen och lärare fick åka upp med den stora ankarliften, för att sedan åka en liten omväg ner till barnbacken och till uppvisningen. När uppvisningen var över upptäcktes att de två minsta barnen försvunnit!? Förmodligen hade de "tappats" i den stora liften! Och mycket riktigt, där satt de i en snödriva uppe i liften... Stressad skidlärare fick hämta dem och göra en liten extrauppvisning.

Sonen var glad och nöjd. Han märkte inget av dramatiken. Nu ska han bli skidlärare när han blir stor. Resten av dagen dirigerade han mig i hur man ska åka i backen. Det värsta är att han åker bättre än mig! Trots att vi började åka samtidigt! Han var då 2,5 år och jag var då 41 år...

Sedan var det skön skidåkning på kvällen. Härligt att susa fram i mörkret. Då det snöade ymnigt hade vi ibland backen helt för oss själva. Häftigt!

Magen är full efter en god tacomiddag! Nu är det dags att sova! Kali nichta!

Rapport från vintern

Skön slalom.
(Nej, det är verligen inte jag! Jag tar mig ner hyfsat för backarna, men ser inte specilellt cool ut. Men jag ler, ett fånigt leende, hela tiden...?)


Igår åkte Koumbaros hem. Han skulle åka bil de 75 milen till Göteborg, för att sedan flyga över till Helsingfors. Övernattning där innan han skulle jobba på en flygning till Thailand. Vara kvar i Thailand ett par dagar innan han skulle flyga hem svenska turister. Behöver jag tala om att jag har den mest, rastlösa, stressade, hektiska människa som Koumbaros!? Världens bästa kille! Men kan någon lugna ner honom!?

Livet i Björnrike förflyter som vanligt. Visst är det skönt hur man snabbt inordnar sig i en semesterrutin? Vi går upp och äter en god och stadig frukost. Sedan ut i backarna och bara åka. Vi åker korta slingor i barnbackarna varvat med långa slingor upp på toppen. Här finns långa sköna backar där man kan susa fram länge, länge, länge!

Då vi bor mitt i liftsystemet åker vi hem för en snabb lunch. Gårdagens middag uppvärmd, korv med bröd eller sonens favorit våfflor. Snabbt och lätt! Vi har dessutom bara ett litet pentry att laga mat på. Ingen avancerad matlagning tillåts, med andra ord...

Ut i backarna igen. Sonen lämnas på skidskola och jag och frun har en hel egen timme på oss, för oss själva. Vi brukar hinna med två rundor till toppen innan vi möter upp honom. Han brukar då se mycket lycklig ut. Resten av eftermiddagen åker vi runt tillsammans i backarna. Sonen agerar skidlärare och visar sina nya tricks för oss. Som relativt ny skidåkare ser jag och lär...

Det fina med skidsemester är att man börjar gäspa redan vi 21-tiden på kvällen. Det händer aldrig till vardags. Jag är ju nattmänniska och somnar sällan före midnatt...

Kali nichta!

PS Ni får väl googla det grekiska ordet "koumbaros" om ni undrar... Inget facit här inte!

Skidåkning

Utsikt från fönstret. Hela fjällmassivet...


Fyrtornet och släpvagnen! Nej, men det är jag och min "Koumbaros" i backen! Han är faktiskt kortare än mig, men inte så kort som det ser ut på bilden...



Gud vad det är härligt med snö, sol och skidåkning! Det trodde jag aldrig att jag skulle säga för ett par år sedan... Men nu tycker jag verkligen det!

Vi vaknade tidigt som sjutton. Käkade en rejäl frukost och begav oss sedan ut i backarna. Jag om min "Koumbaros" åkte i backarna, medan frun försökte få sonen att komma ihåg sina färdigheter från förra året. Hon fick kämpa rejält!

Hem för lite lunch innan vi kastade ut oss i backarna igen. På eftermiddagen hade sonen skidskola och fru och "Koumbaros" kunde åka lite störtlopp i värstingbackarna, medan jag åkte i backarna i närheten av skidskolan. Sonen hittade sina dolda färdigheter direkt. Gruppen avancerade snabbt från barnbacken till de stora backarna. Nästan så jag fick svårt att hänga med...

Vi åkte sedan alla tillsammans i hela systemet. Hann även med att besöka ett afterskiparty innan vi begav oss hemåt. Åt en god middag tillsammans. Sedan har vi spelat kort och druckit vin hela kvällen! Skönt och lugnt! Strax dags att sussa inför en ny dag i backarna...

Kali nichta!

Lägerskola

Nu har vi alla kommit fram till iskalla Sälen. Här bor vi i en jättestor villa. Vi sover i våningssängar, lagar mat och duschar alla tillsammans. Rena rama lägerskolan, alltså. Fast vi kallar det konferens! Konferens med teambuilding, heter det nog...

Jag är omgiven av en massa härliga, mysiga människor som jag tycker jättemycket om. Men vill jag ha dem i sovrummet? Vilken tur att jag inte är en sådan person som fiser i sovrummet. Tänk om min rumskollega gör det!?

Vi ska faktiskt jobba en hel del också! Massa siffror och strategier ska läggas. Planer ska gås igenom och läggas. Kul, men jobbigt! Men mest kul! Men lite annat ska vi hinna med också! Lite skidåkning ska vi hinna med, skotrar ska köras och fina restauragner ska tömmas på mat och dryck.

Hur kan man ha så kul och ändå längta hem!?