Fredag

Inte tacos...

Ikväll är det "fredagsmys" som gäller. Kollegan "männoskomänniskan" hatar det uttrycket, och jag förstår henne. Det är faktiskt ganska töntigt, men jag måste naturligtvis skriva det hör bara för att reta henne. Det förstår ni, eller hur?

Frun jobbar ikväll så det är bara jag och sonen som umgås. Jag är hjärtligt trött på tacos! Tänka att man kan bli det!? Det är ju en middag som man kan variera i all oändlighet. Men nu får det vara nog. Jag hittade ett gammalt recept från tiden då vi prenumererade på "Linas matkasse". Tunnbrödswraps med lammkorv, kyckling och tzatziki uppskattades förra gången det serverades. Det blir bra!

Nej men för i h-vete! Ni ska väl inte tro att han åt någonting!? Hur kan ungen bara ändra smak sådär på ett par månader!? Jag tycker alla ungar ska komma med en bruksanvisning. Precis när man kommit på hur de fungerar så är det något som förändras...

Hå-hå, ja-ja!

Orginellt

Lite tokigt, nästan..

Fredagkväll! Arbetsveckan är slut och jag är lite trött... Vem är inte det? Varför inte koppla av framför TVn med ett glas vin? Vem gör inte det? Ja, man kanske skulle äta något gott? Hmmm, något gott och lättlagat... Vad kan det bli? Man orkar bara inte stå och hålla på att laga mat när man är trött och slut! Så är det! Ja, vad ska vi hitta på att äta framför TVn en fredagskväll, tillsammans med lite vin? Fredagsmys!

Allvarligt, taco framför TVn en fredagskväll! Vem äter inte det?

Abstinens

Jag m-å-s-t-e bara få lösa melodikrysset...

Idag är jag och sonen i Gävle. Jodå, så eré, serú! Gävle, liksom... Festligt!? Eller inte!?

Jag är här på ett jobb. Det känns rejält att jobba på lördagen första veckan efter semester. Sexdagarsvecka direkt! Det är verkligen en rivstart. Sonen får följa med på jobbet eftersom frun jobbar i helgen. Vi hade en riktigt trevlig dag i Gävle! Men jag saknar mitt melodikryss...

När vi kom hem var vi lite trötta och slitna. Det var då de bästa grannarna ringde och bjöd på tacos och lördagsmys! En bra avslutning på en lång dag!

En viktig dag

En gång i tiden var detta byråkratins högborg...

Den 15 februari var förr en jätteviktig dag. Det var då man skulle lämna in sin deklaration. Dagarna innan föregicks av skrik och tandagnisslan i huset då salig fars deklaration skulle knåpas ihop. Den var komplicerad och krånglig och resulterade alltid i en massa minustecken då han aldrig betalade in tillräckligt med skatt. Han var bra, men saknade allt ekonomiskt tänkande. Debet och kredit gick aldrig ihop!

Så blev jag vuxen och fick lära mig att deklarera själv. Det har oftast gått bra! Fast jag förstår nästan ingenting... Jag brukar lägga till ett brev där jag skriver; "Kära Skattemyndigheten! Jag fattar ingenting! Men så här tänkte jag..." Och de flesta avdragen har faktiskt gått igenom!

En av årets höjdpunkter var att lämna in sin deklaration. Jag har ju, nästan alltid, bott på Söder. Så vi promenerade med våra deklarationshandlingar till Skatteskrapan på Götgatan. Här var det folkfest! Blåsorkester och gatuartister blandades med korvgubbar, glada poliser och trafikstockning. Finns det någon annanstans än i Sverige där man gjorde deklarationen till en folkfest? Nu finns inte skatteskrapan kvar. Folk deklarerar via internet eller sms. Och man gör det vid lite olika tidpunkter. Jag saknar den viktiga dagen 15 februari!

Fast dagen är lite viktig i alla fall! Jag har ett töntigt släktnamn! Jo, så ere´! Jag har namnsdag idag! Och det har varje förstfödd i min familj sedan urminnes tider. Salig far, farfar, farfarsfar och så vidare sedan många hundra år. Det vet vi eftersom faster har släktforskat! Så därför har jag, sonen och gamla katten namnsdag idag! Och det har även sonens kusin! Vi firade med lite tacomys framför TVn. Mitt i veckan!? Tokigt men trevligt!

Kali nichta!

Sankt Sigfrid döpte faktiskt Olof Skötkonung! Visste ni det!? Nu vet ni!

Sol...

gnistrande snö och skön skidåkning! Det sammanfattar faktiskt hela dagen!

Vi var uppe i backarna ganska så tidigt i morse. Åkte på en del innan vi stack hem och käkade lunch. Sonen hade beställt våfflor med sylt och grädde, och så fick det bli. Sedan snabbt ner till skidskolan i Björnvallen.

Idag var det avslutning med uppvisning. Det blev kalas med varm saft och kexchoklad samt en liten uppvisning i slalomåkning. Därefter diplomutdelning och kramar till skidläraren. Men det blev lite mer dramatik än vad man förväntade sig. Den lilla liften fick motorstopp så barnen och lärare fick åka upp med den stora ankarliften, för att sedan åka en liten omväg ner till barnbacken och till uppvisningen. När uppvisningen var över upptäcktes att de två minsta barnen försvunnit!? Förmodligen hade de "tappats" i den stora liften! Och mycket riktigt, där satt de i en snödriva uppe i liften... Stressad skidlärare fick hämta dem och göra en liten extrauppvisning.

Sonen var glad och nöjd. Han märkte inget av dramatiken. Nu ska han bli skidlärare när han blir stor. Resten av dagen dirigerade han mig i hur man ska åka i backen. Det värsta är att han åker bättre än mig! Trots att vi började åka samtidigt! Han var då 2,5 år och jag var då 41 år...

Sedan var det skön skidåkning på kvällen. Härligt att susa fram i mörkret. Då det snöade ymnigt hade vi ibland backen helt för oss själva. Häftigt!

Magen är full efter en god tacomiddag! Nu är det dags att sova! Kali nichta!

En trevlig kväll

På fredagskvällen är man ju alltid lite seg efter en lång arbetsvecka. Trots detta skulle vi på middag hos vännerna i förorten... Vi kände oss lite sega men piggnade snart till när vi kommit fram. Trevlig och avslappnad tacomidag gjorde att helgstämningen infann sig snabbt. Jag glömde till och med bort att jag missade "På spåret"!? Då har man det trevligt!!

Barnen lekte och somnade sedan i små högar runt om i huset. Då började vi spela kort och dricka vin. Och dricka vin och spela kort! "Hjärter" gick ganska bra, "Plump" var en katastrof för mig men "Vändåtta" briljerade jag verkligen i!!

Klockan blev väldigt sent då vi hade det mycket trevligt! Tänka att man kan bli så tung i huvudet av kortspel!?

Veckans museum

Den här helgen är frun tvungen att arbeta, eftersom hon var tvungen att vara hemma då jag var bortrest på konferens.

Vi vaknade, ganska sent. Gick upp och åt en lång och lugn frukost. Sonen gick och kollade lite "Bollibompa". Han får inte se de där skitkanalerna "Disney Channel" och "Nickelodeon", då programmen är för dåliga och reklamen riktar sig direkt till oskyldiga och lättpåverkade småbarn!
Under tiden löste jag veckans melodikryss samtidigt som jag Facebookade lite och drack några baljor te.

Sedan styrde vi kosan mot Kgl Djurgården och Vasamuseet. Har nog bara varit en gång tidigare i det nya museet. Nytt och nytt förresten. Det invigdes 1990... Däremot var jag i den gamla museihangaren som tidigare inhyste det gamla skeppet. Vi hade flera studiebesök där med skolan.

Museet är mycket vackert. Pedagogiska utställningar om olika ämnen som alla hade Vasaskeppet och dess tid som gemensam nämnare. Kanske inte det bästa museet för barn. Sonen gillade dock att se på skeletten och på de ansikten som man byggt upp med ursprung från dess kranier. På detta sätt kan man möta de människor som sedan följde med skeppet i djupet. Vi såg även en film om bärgningen av skeppet. Sonen ville absolut se hela filmen och just den visningen som vi råkade passera. Så det fick bli med speakertext på ryska... Det gick det med. Handlingen var densamma som det alltid varit.

Sedan hade vi en god tacomiddag med grannarna. Alla utom frun. Hon satt bredvid och sörplade lite soppa. Duktig kvinna det där. Nu är hon inne på sista veckan.

Kali nichta, vänner!