lördag 3 september 2011

En vecka...

Första semesterveckan är avklarad...

Så har det redan gått en hel vecka på semestern. Det är så konstigt att man tappar tidsuppfattningen under sin ledighet. Det är knappt man tittar på klockan. Man vaknar när man är utvilad, somnar när man är trött och äter när man är hungrig. På något sätt utvecklar man rutiner även under semestern.

Vilopulsen börjar infinna nu sig. Det är dock skönt att inte behöva åka hem ännu, utan att ha en hel veckas semester kvar. Men idag var det dags för första avskedet! Faster och hennes man åkte hem till Skånelandet idag. Som vanligt blev det lite tårar vi avskedet. Ja, inte från oss, eftersom vi ses ett par gånger per år. Men underbara Walesarna och skåningarna ser ju inte varandra förrän nästa år...

Men innan avskedet hann vi alla med en skön dag på stranden och en god lunch tillsammans. Moussaka och lite retzina fick det bli. Det har varit några dagar med lite för höga vågor och någon dag var det till och med röd flagg och badförbud på stranden. Vi respekterar alltid dessa flaggor, då vi sett allt för många döda turister som flutit upp ur vågorna. Trotsa aldrig ett badförbud! Hur mycket pengar ni än lagt ner på er semester! Men idag låg havet underbart spegelblankt och vi låg och flöt runt i timmar.

På kvällen gick vi upp till gamla byn Agia Marina och käkade middag på taverna "Horiatiko", ej att förväxlas med granntavernan "Horiatiki". De båda tavernorna ägs att varsin bror, som visst inte verkar vara de bästa vänner. På "Horiatiki" var det helt tomt på folk och på "Horiatiko" var det helt smockfullt. Det är en viss skillnad på kvaliteten mellan de båda brödernas olika tavernor. Testa själv, så får ni se!

Där hade vi en jättetrevlig kväll med bästa vännen, och vår "storasyster" här på Kreta. Den kloka människan tog hand om oss alla på bästa sätt när vi bodde här nere. Här kunde man alltid få kloka råd och uppmuntran när livet kändes tungt. Det blev en lång middag med en massa intressanta samtal. Naturligtvis en hel del om situationen i Grekland. Många börjar förlora hoppet. Det är så hemskt när det stolta landet börjar förlora stoltheten... Bra samtal om både roliga och tråkiga saker. En skön kväll!

Kali nichta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar