Nyårsafton

Förmiddagspaus i backen...


Årets sista dag i backarna. Det är fortfarande härligt och kul. Och läskigt i de högsta liftarna. Alperna gnistrar i solen och vi har det oförskämt bra. Vi karvar fortfarande på julmaten och är mätta och belåtna. Ikväll blir det ett lugn nyårsfirande. Vi ska ut och äta på fin restaurang och sedan går vi hem och tillbringar tolvslaget ute på balkongen där vi har en bra utsikt över byn och alla fyrverkerier. Det blir bra! Jag gillar inte stora nyårsfester, de brukar alltid sluta med någon sorts antiklimaxkänsla...

2011 har varit både trist och kul. Året då vi blev med hus! Jag ser fram emot 2012!

Snö

Coola! Eeeeh, eller!?


Idag snöar det ymningt. Solen har gömt sig bakom molnen. Bara tillfalligt, hoppas vi! Varning för "muppar" i backen! Tjohoo!

Tönt!

Coola grabbar...


-"Jippiii! Kolla snön på fjällen!"
- "Alperna, farsan..." *suck*

Se upp i backen!

Tidig morgon på väg upp i kabinliften...


Idag har vi haft vår andra dag i backen. Den värsta träningsvärken och krämporna efter första dagen börjar ge med sig. Solen skiner och snön gnistrar. Vi åker i de sköna backarna.

De nya skidorna och pjäxorna passar som handen i handsken! Det enda jag har lite svårt med är de där höga liftarna där man sitter och dinglar med benen 30 meter över backen. Men jag dricker lite "jägertee" så går det lite lättare. Men blir också lite mjukare i knäna, vilket passar mig. Annars åker jag stel som en piprensare i backarna. Frun säger sig vara höjdrädd. Hemma vågar hon inte ens klättra upp på en stege. Men att sitta i en liten knarrande korg högt som satan gör henne ingenting!? Höjdrädd? Pyttsan!

Förnedringen är annars total. Idag upptäckte jag att sonen åker bättre än mig. Hå-hå, ja-ja!

JUL!

Julstämning...


Vi kom fram till lägenhetshotellet. Jag var sur! Bilen lastades ur, packning bars upp och ner för trappor, genom långa korridorer och lite mer trappor för att lastas in i lägenheten. Jag var sur! Vi sprang och letade efter rätt förråd. Efter spring i ännu mer gångar och trappor hittade vi skåpet med julpynt. Jag var sur! Alla var hungriga så jag värmde på köttbullar som vi satt och käkade mitt i kaoset av pjäxor, klädhögar och väskor. Jag var sur!

Men sedan hände det något. Vi började packa upp och stuva in allt i skåp och lådor. Jag och sonen började pynta lägenheten, vi tände ljus och fixade apelsiner med kryddnejlikor som vi hängde upp i sidenband. Och sedan var det dags att laga mat. Skinkan griljerades och helt plötsligt infann den sig! Den var bara där!? Julstämningen!! Kanske var det glöggen!?

Vi åt, drack och mysade. Julklappsutdelningen var kul! I min familj införde salig mor en tradition i att alltid ge bort en chokladask av märket Paradis. Jag hade med mig två paket, som såg precis ut som  sådana chokladaskar. Frun var lite sur för detta. Dessutom förstod hon aldrig varför jag var så himla noga med att ta med mig just dessa paket upp till hotellrummet. De gillade sina julklappar!

De fick varsin...

Nu snusar familjen i sina sängar och det ska jag med, snart. Först måste jag bara kolla in mitt favoritjulprogram på SVT-play. På en ny Ipad! Och imorgon väntar backarna! Tjohoo!

"Ska rú lukta på glöggen, pojke!?"

GOD JUL!

Inte jul!

Inte jul!

Jag gillar jul! Jag gillar att vara med familj och släkt! Jag gillar julpynt, julmusik och julmat. Jag gillar gröt, godis, glögg och hela skiten! Jag gillar att fira Nacka Skoglunds födelsedag på Katarina Bangata! Jag gillar rubbet! Jag gillar att på julaftons morgon vakna upp i mitt vackra pyntade och städade hem, där kylskåp och skafferi är fullproppade med mat och alla skålar är fulla med godis.

Att vakna upp på ett hotell, eller ännu värre motell, i Tyskland på julaftons morgon är INTE jul! Ta mig tusan, ingen kan övertyga mig om att det här är jul! Blä! Trist hotel med trista människor och en trist hotellfrukost. Packa det sista och dra iväg längs den gråa trista autobahn. Fast nu hade vi ju lite dagsljus i alla fall. Det hade vi banne mig inte under hela gårdagen.

Efter ett par timmars körning kom vi fram till den lilla samhället Matrie in Osttirol. Vi körde direkt till stormarknaden, som skulle stänga för julhelgen om bara 30 minuter. Nu djävlar ska det julhandlas mat! Och vi har inte tid för att gräla och tjafsa, som vi alltid brukar göra när vi ska handla tillsammans. Frun är mästare på att handla fel saker vid fel tillfälle. Dessutom vill hon alltid impulsköpa en massa saker i onödan. Speciellt när hon är lite hungrig och sötsakssugen, vilket hon var nu.

Jag tog därför kundvagnen och plöjde nerför gångarna i affären. Jag tänkte på frukostar, luncher och middagar de närmaste dagarna. Jag tänkte på vad som redan fanns i bilen. Köttbullar, varmrökt lax, gravad lax, löjrom och en massa annan mat. Och så hade vi ju redan provianterat dryckjom när vi passerade "Bottleshop" i Tyskland. Jag tänkte även på frukt och grönsaker. Frun tänkte godis... Jag fyllde vagnen med det vi behövde och frun fyllde den med vad vi inte behövde. Jag försökte att i hemlighet "dumpa" de mest onödiga sakerna som "Nutella", "Nesquick" och allehanda chokladkakor, kex och sockrade flingor. De stackarna som arbetade i affären måste ha haft timvis med jobb när de skulle sortera tillbaka alla varor som vi hade flyttat på... Men vi hann! Och nu var vi rustade för julen!

Mot hotellet och lägenheten! Undrar om det blir någon jul!? Just nu är det INTE jul!!

Mot julen!

Det blev en låååång dag...


Vi åker bort över julen! Så därför har det blivit lite mindre jul hemma. Ingen gran, inga julblommor och lite mindre pynt. Det är ju ingen idé att ställa fram all utsmyckning då vi inte är hemma. Och när vi sedan kommer hem så är ju julen i princip över och då känns det ju nästan lite konstigt med allt grannlåt!

Nu är vi på väg! Vi ska åka till Österrike och till svärmors lägenhet där nere. Vi åker långt den första etappen. Nästan lite för långt. Från Stockholm hela vägen ner till Munchen, där vi bokat ett hotellrum. Sedan har vi en ganska kort etapp imorgon in i Österrike. Vi har tillgång till lägenheten från klockan 13 imorgon, julafton.

Autobahn är väldigt mörk. Inte ett vägljus och inte en stad i sikte. Det känns som att åka i en evihetslång mörk tunnel. Och naturligtvis var vi inte ensamma på vägarna heller. Hela Europa försöker hinna fram, till dit de är på väg, innan jul. Då går det inte jättefort, precis... Lunch blev det på någon vägkrog i Danmark och middagen intogs på ett Mc Donalds precis vid vägkanten. För att slippa stå i kö och för att få maten snabbare åkte vi igenom "Mc Drive". Något som jag har som princip att aldrig nyttja. Men vad sjutton, det är jul och vi har bråttom...

Nu är vi dödströtta! Sonen snusar i sin säng och frun småsnarkar i sängen bredvid mig. Vi är på ett tråkigt och trist hotell beläget i ett tråkigt och trist industriområde i någon tråkig och trist förort utanför Munchen. Men lakanen är rena och fräscha och vi bor ganska nära motorvägen. För säkerhets skull hyrde vi garageplats till bilen som är full av mat och klappar. Man vet ju inte hur grannskapet är här. Förutom att det är tråkigt och trist, förstås!

Gute Nacht! Frohe Weihnachten!

Kris!

Nu är det kris i Norge...

Smöret har tagit slut i alla norska affärer! Det gäller även alla affärer i Sverige som ligger utefter den norska gränsen. Vad är det som händer!?

Det verkar vara något sorts krig på den norska smörmarknaden, vilket lett till en aktör blivit den dominerande på marknaden. Men nu klarar man uppenbarligen inte av att leverera. Allt smör går åt till alla unga människor som satsar på åderförkalkning, kärlkramp och hjärtinfarkt före 40-års åldern. Det kallas visst LCHF!

Och till råga på allt så bakar man någon sorts traditionell julkaka i Norge. Och den här kakan kräver minst två kilo smör för att bli ätligt.

Stackars Norge!

Spänningen är olidlig...

Final i "Minimello" på Bollibompa...

Som vi har väntat! Som vi har längtat! Som vi har lyssnat och analyserat!? Ikväll var det dags. Äntligen final i årets "Minimello"!!!

Vet ni inte var "Minimello" är!? Men herregud, är ni helt borta i kolan, eller!? Det är ett program med deltävlingar och semifinaler som leder till den oerhört stora finalen. Alla bidragen i festivalen framförs av, eeehh... ,dockor gjorda av toarullar. *harkel* Så är det! Sedan är det upp till hela svenska folket att rösta fram den bästa låten och den bästa "toarullesdockan". Jag i alla fall den yngre delen av Sveriges befolkning.

Hur det gick? Jodå, bra! "Hundis" vann! Och jag tror inte jag vågar kolla på telefonräkningen nästa månad... Puh!

Julstök

Gott...

Klart att killar kan baka pepparkakor! (Nej, jag hittade bilden på Facebook...)

Lucia

Fackeltåg...

Så kom hon till sist, sankta Lucia. Hon kom med ljus i sitt hår och lyste upp den gråa trista, leriga skitvintern! Jag vill ha snö! Jag vill ha ljus! Allt är smutsigt och äckligt! Jag saknar de senaste kalla vintrarna! Förlåt! Jag ska aldrig mer klaga på vinterkyla!

Vi vaknade trötta av att väckarklockan ringde tidigare än vanligt. Snabbt upp och koka choklad och sedan tillbaka till sängen igen. Sedan låg vi alla tre i sängen och drack choklad, åt lussebulle och såg på luciatåget på TVn. Mysmorgon! Till och med katten var med!

Sedan fick vi bråttom att klä oss och bege oss till skolan. Även skoldagen började tidigare än vanligt denna luciamorgon. "Världens-bästa-skola" har som tradition att samlas på skolgården för att sedan gemensamt tåga till "världens-vackraste-kyrka". Årskurs sex har äran att bära facklorna och leda tåget från skolan till kyrkan. Det hela är mycket högtidligt och eskorteras av en polispatrull längst fram. Skolan stoppar den stressiga rusningstrafiken när den tågar upp Nytorgsgatan-Folkungagatan-Södermannagatan och sedan uppför kyrkogården.

Inne i kyrkan bjuder årskurs fem för luciahögtiden. Den kan bli lite varierande och personlig år för år. Föräldrar är inte inbjudna till kyrkan eftersom den då skulle bli mer än överfull på människor. Men jag smet in för andra året i rad... Schhhh!

På vägen hem hann jag förbi salig mors grav och bytte ut ljuset i lyktan. Ljungen blommar fortfarande i den leriga vintern. Det är väl det enda positiva man kan säga om vädret!?

Julklappar

Passar mitt tidsschema...

Klick, klick, Enter! Sådär, ja! Då var årets julklappshandlande över! Skönt! Jag har det mycket stressat just nu. Jag köpte likadana julklappar till frun och sonen. Så slipper de bråka så mycket under julen.

Vad förvånade de ska bli!? Fniss!

Jag smälter...

Den ÄR bra!

Frun jobbar. Vädret är skit! Det finns ingen vinter. Allt är grått, trist och förbaskat kallt! Därför går jag och sonen på bio. Vi kurar och underhålls av filmen "Happy Feet 2". Och den är mycket bra och underhållande. Precis som vi trodde! Och så har den ett lyckligt slut.

Jag tycker alla filmer ska ha ett lyckligt slut! Och det ska livet också! Jag jobbar, och lobbar aktivt, för ett lyckligt slut!

Så eré, serú!

Premiär

Glöggpremiär! Äntligen!

Herregud vad tiden springer iväg. Snart är det lucia och snart har halva december passerat. Och jag har inte hunnit dricka glögg ännu!? Helt galet! Jag älskar glögg! Jag har nämligen ingen "sötsliskighetsgräns"! Det är sant! Jag skulle kunna dricka hur mycket glögg som helst...

Det här med att inte ha någon "sötsliskighetsgräns" har ibland ifrågasatts av omgivningen. En gång när jag bodde i Grekland kom det hela upp i ett samtal. Jag berättade att jag inte har någon gräns för hur mycket sötsaker jag kan stoppa i mig. Detta ifrågasattes av några runt bordet. Jag beställde då in efterrätten backlava. Backlava är ett litet knyte av filodeg, fyllt med nötter och indränkt av honung och sirap. Dessutom kan man toppa med några kilo florsocker. Alltså väldigt sött, med andra ord. Jag fick i mig åtta stycken. Alla de andra gav upp efter, typ, två stycken. Det är verkligen sött. Övermåttan sött! Mums!

Idag jobbade frun. Det var en massa aktiviteter med sonen. Dagen sprang fram. Full rulle helt enkelt! Mitt i allt kaos så ringer bästa grannarna och inbjuder mig på glögg. Ett perfekt avbrott! Jag och sonen går därför upp en trappa. Jag njuter av glögg och av vuxna människors sällskap och sonen leker med deras son.

Jag har de bästa grannarna! Så är det!


PS
Ett litet förtydligande kan vara på sin plats. Det där med att jag saknar "sötsliskighetsgräns" gör att jag kan stoppa i mig obegränsade mängder (nästan i alla fall) sötsaker. Men det gör jag inte dagligdags. Jag har nämligen inget "sötsug" som gör att jag måste stoppa i mig sötsaker... Visst är det bra!? Jag äter nästan aldrig godis och snacks! Hepp!
DS

Facit

Facit, melodikrysset nr 49, 2011-12-10

SAOL

Nu kommer det att gå lättare...

ALLA spelar ju "Wordfeud"! Eller hur!? På min tid kallades det för "Alfapet" och spelades med träbrickor på en rutig spelplan. Nu har det bytt namn och spelas på smartphones. Kul och inne!

Nu är det så att jag äger på detta spel! Jag har hittat SAOL-appen, dvs Svenska Akademiens OrdLista (SAOL).

Heja på mig! Vad jag heter? Som den här bloggen...

Hur svårt kan det vara!?

Men för i h-lvete...

Det senaste veckorna, eller kanske månaderna, har jag märkt att torkarbladen på bilen inte gör rätt för sig. Istället för att torka upp, rensa rent och ge en fri sikt så verkar de mest sprida skiten över vindrutan och göra min sikt på körbanan obefintlig.

Så nu åkte jag in på en mack och köpte nya torkarblad. Saken är den att bilen är ny och av en ny modell. Jag har ingen aning om hur man byter vindrutetorkare. Jag kollade med instruktionsboken och på förpackningen, men inte blev jag klokare för det! Hur gör man? Hur krångligt kan det vara?

För att byta torkarblad krävs en ingenjörsexamen från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) eller motsvarande! Man ska ha minst en magisterexamen i tålamod och dessutom doktorerat i finurligt tänkande. När jag väl kastat intruktionsboken och den dj-vla bruksanvisningen på torkarbladens förpackning så fick jag till det.

Hallelulja! Jag ser!

Men jag fattar inte varför det ska vara så krångligt...

Flensost

Jag tycker det är kul...

En lokaltidning skrev om den stora nyheten om att det skulle serveras ost i från Flen på Nobelmiddagen. Alltså skulle det serveras "Flensost". Det var i alla fall vad rubriksättaren tolkade artikeln till. Usch! Fett ofräscht!!

Fattar du ingenting!? Kolla!