Idag har ju hunnit jobba undan lite mer, planerat en del och läst en massa. En bra dag, men jag känner mig lite "mosig" i semesterhjärnan. Jag är nog inte riktigt inne i "ekorrhjulet" ännu.
Det var först fram på eftermiddagen som det ringde i hemtelefonen. Ni vet den där fasta telefonen som fortfarande hänger ihop med någon sorts telefonlinje. Hur länge kommer man ha den!? Nåja, i andra änden av den där linjen var det frun som ringde från sitt arbete. Det visade sig att hon hade försökt nå mig hela dagen utan att lyckas. Det var bara röstbrevlådan på mobilen som svarade!? Detta fast jag hade mobiltelefonen påslagen, det var full mottagning och jag hade ringt en massa samtal. Är inte det konstigt!? När jag kontrollringde mobilen från hemtelefonen visade det sig att samtalet bara kopplades in i röstbrevlådan direkt. Inte en signal gick fram!? Det måste vara fel! Jag ringer Telia!
Och det gjorde jag! De har en jätteavancerad växel på Telia. Man ska göra en massa val hela tiden. Och hela tiden talar en silkeslen, och mycket förstående, röst med mig och lotsar mig rätt i Telias djungel. Hmmm, rätt och rätt förresten!? Det gick åt helskotta gång på gång!
"Vad gäller ärendet?! -"MOBOLTELEFONI!", svarade jag så tydligt som möjligt.
"Jaha, mobiltelefoni! Gäller det en felanmälan?" - "JA!", svarade jag lydigt.
"Gäller det mobilt internet eller mail?" - "NEJ!", fortfarande både tydligt och lydigt...
Sedan förklarade rösten att jag kopplades vidare till rätt kundtjänst och att jag var första personen i telefonkön och att väntetiden för mitt ärende var under en minut. Då hade jag tillbringat en kvart tillsammans med den där obehagligt silkeslena rösten. Där jag gjort tusen val och talat in mitt telefonnummer ett antal gånger. Skönt! Nu skulle jag snart vara framme! Mindre än en minut är ju ingenting!? Efter tjugo minuters väntan började jag fatta att växelmaskineriet kopplat bort mig...
Det hela upprepade sig ett par gånger. Mycket irriterande! När jag till sist kom fram till en slö och nonchalant liten människa var jag ganska irriterad. Milt sagt, alltså. Jag var mer skitförbannad! Knäppgöken i andra änden förklarade att det var ett stort fel någonstans som gjorde att många mobiltelefoner inte kunde ta emot samtal även fast man kunde ringa ut från dem. Hon visste inte vad det var för fel, hur lång tid det skulle ta att åtgärda eller vad hon skulle göra. Det enda jag kunde göra var att vänta och se. Om telefonen inte fungerade under morgondagen kunde jag höra av mig igen. Jo, tjena! Ännu en lång dejt med den där silkeslena rösten!
När jag lade på luren var jag sur och tvär. Då ringde telefonen, inte mobilen förstås, utan hemtelefonen. Det visade sig vara en annan röst som ringde. Inte den silkeslena rösten, utan en mer tvär röst. Den här rösten ville att jag skulle utvärdera Telias helveteskundtjänst. Så jag utvärderade den silkeslena rösten och den slöa kundservicemänniskan. Poängen blev låga! Mycket låga! HA!
Det tog tid innan mobiltelefonen kom igång igen. Under tiden fick jag vidarekoppla mobilen till den trygga hemtelefonen, med sin telefonledning, eller till kontoret om jag var ute på något möte.
Så kan det gå!
Jag har fått reda på, från säkra källor, att den där sliskigt silkeslena rösten bara jobbar hos Telia på dagarna. På nätterna extraknäcker hon på en massa porrlinjer! Jo, det är sant! Vem hade kunnat ana det!?
Fast jag är inte förvånad...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar